Fotografering

En introduktion i tillämpad fotografering.

Slutartid versus Bländare

Slutartiden och Bländaren är grundelementen vid fotografering. Det är med dessa komponenter som man i stor utsträckning bestämmer hur bilden som att bli.

Slutartiden är den tid som negativet (kamerafilmen) exponeras för ljus. Inne i kameran framför filmen finns en ridåslutare. Den fungerar som en rullgardin som höjs och sänks framför filmen. Tiden som slutaren är öppen beror på ljusförhållande och hur fotografen vill att resultatet skall bli. På en vanlig systemkamera kan tiden ställas mellan 1/2000 sekund och 30 sekunder.

Tiden går ställas in både automatiskt och manuellt. Valet av slutartid är avgörande då rörelse ingår i motivet.

Bländarvärdet beskriver hur mycket ljus som skall släppas igenom objektivet. Genom att begränsa ljusgenomsläppet kan man manipulera skärpedjupet. Stort bländarvärde (ex 15) innebär litet ljusgenomsläpp och stort skäpedjup. Medan litet bländarvärde (5,6) ger ett större ljusgenomsläpp med ett mindre skärpedjup.

I sökaren ser man motivet med maximal bländaröppning (max ljusgenomsläpp). Detta för att kunna se motivet så ljust som möjligt, på vissa kameror kan man blända ned till vald bländare och få en uppfattning om hur fotot kommer att bli.

Slutartiden och bländaren kan ställs in på kameran. Kameran har nivåer av olika frihetsgrader. Man kan välja mellan helautomatisk, halvautomatisk samt manuell exponeringsinställning.

I helautomatiskt läge sköter kameran inställningarna själv. Detta fungerar ofta mycket bra.

I halvautomatiskt läge låter man kameran sköta ena komponenten medan fotografen sköter den ändra. Detta är en bra medelväg för komma underfund med förhållande mellan bländare och slutartid.

I vissa speciella förhållanden eller om fotografen har extra intentioner med bilden finns ett helt manuellt läge. Fotografen har hel kontroll över både bländare och slutartid.

Tipset: Ta med dig en anteckningsbok ut då du fotograferar och notera ned hur kameran var inställd då du tog fotot.

Rörelse

För att kunna frysa ett speciellt ögonblick minskar man slutartiden till en minimum (<1/250). Man vill kanske föreviga vågor som slår mot en klipphäll eller en målgången i ett hundameterslopp. För att få riktigt korta tider krävs bra ljusförhållanden och snabba filmer, ISO400 eller snabbare.

Exempel.

Att tänka på är att om slutartiden minskas till ett minimum så minskas även skärpedjupet till ett minimum.

En intressant möjlighet med rörliga motiv är att kombinera en längre slutartid (>1/15) och panorering och därigenom få rörelse i bilden. Man ställer in lämplig slutartid, beroende av hur kraftig effekt man önskar samt efter motivets hastighet.

Följ motivet i kamerans sökare med en jämn hastighet. Tryck av och fortsätt att följa motivet med jämn hastighet genom hela exponeringen. Det känns konstigt dom första gångerna eftersom man inte ser motivet under själva exponeringen.

Man kan även vända på steken och låta ett kameran vara still medan en motivet passera som ett diffust streck över fotot.

Om det är ljusa förhållanden kan det var problem att få långa slutartider, detta kan avhjälpas med filter som sätts längst fram på objektivet. Gråfilter är ett sådant exempel, med filtrets hjälp dämpar man ljusgenomsläppet. Ett annat sätt är att använda en långsam film med lågt ISO-tal, som är mindre ljuskänslig.

Exempel.

Tipset: Använd inte allt för långa slutartider, slutartider längre än 1/1 sekund gör det svårt att få skärpa i det som man tänkt skall vara mer skarpt.

Makro

Makro fotografering börjar egentligen då motivet avbildas på negativet i skala 1:1, mao avbilden på negativet är lika stort som motivet. Men i dagligt tal pratar man om makrofoto då man fotografer små motiv på nära håll.

Det finns speciell utrustning för makrofotografering. Speciella objektiv finns framtagna för att minimera närgränsen, det gör att fotografen kan komma närmre motivet än han gjort med ett vanligt objektiv. Ett annat sätt är att placera något som kallas mellanringar mellan objektivet och kamerahuset. De fungerar som distanser, avståndet mellan linspaketet och negativet blir längre vilket gör att motivet avbildas större på negativet.

Det billigaste sättet att komma till makrofoto är försättslinser. Det är i princip ett förstoringsglas som skruvas fast längst fram på objektivet. Det finns linser med olika grad av förstoring. Det går även att sätta flera linser på varandra.

Tipset: På många objektiv finns en makro funktion. Det går att manuellt fokusera bortom vad autofokusen klarar.

Porträtt

Vid porträttfotografering vill man framhäva personen i bilden. Ett bra sätt att lyfta fram personen ifråga är att ha en ganska lugn bakgrund samtidigt som man jobbar med ett kort skärpedjup. Man låter person vara skarp medan bakrund och omgivning lämnas oskarp.

Litet skärpedjup löser man med bländar inställningen. Ett litet bländarvärde (ex 4,5) innebär en stor bländar öppning. Ju större öppning desto kortare skärpedjup.

Om fotot tas en solig dag bör inte i ljuset ligga rakt i ansiktet, detta ger fula skuggor och utfrätningar i av de ljusa områdena. Det är bättre att få ljuset från sidan. Det kanske bästa men det svåraste är att få solen bakom motivet.

Eftersom objektivet förvränger bilden bör man använda brännvidder som förvränger bilden så lite som möjligt. Brännvidden bör vara mellan 80 och 100 mm.

Tipset: Fokusera på ögonen, dom skall vara skarpa på ett porträtt. En praxis är att ögonen skall var skrapa medan nästippen och öronsnibben skall var aningen oskarpa.

Landskap

Då man fotograferar landskap eftersträvar man maximal skärpedjup. Man vill ha skärpa från första berget till det sista. Här prioriterar man mao liten bländare. Man bör välja bländarvärde större än 9.

Exempel.

För att få lite djup i sitt landskap kan man lägga in något i förgrunden. Rama in kortet med löven från ett träd eller gå ned i grodperspektiv och ta med lite gräs. Detta gör mycket på bildintrycket, bilden för ett större djup och blir mer levande. Inramning kan med fördel användas vid många olika typer av fotografering. Man får akta så man inte tar intresset från huvudmotivet.

Tipset: Laborera med djuphetskänslan genom att variera brännvidden. Tar man ett exv ett kort på flera bergstoppar med en stor brännvidd (>180mm) så trycks topparna ihop ger ett intryck av att topparna ligger tätt bakom varandra. Med liten brännvidd får du motsatt resultat.

Kompensering för ljus

Har du varit med om att tagit det "perfekta" semsterkortet på ditt ressällskap en solig dag, kommit hem, fått filmen framkallad för att få ett kort på en mörk oigenkännbar kontur i förgrunden?

Detta beror på kameran ljusmätsystem. Den tar hänsyn till allt ljus och tar därefter ett medelvärde för att kunna ställa in slutartid respektive bländare. Om nu bakgrunden är mycket ljusare än motivet så tar kameran inte hänsyn till detta utan exponerar i god tro. Eftersom ljuset i bakgrunden dominerar blire motivet mörkt och bakgrunden väl exponerad.

Detta går att komma runt genom att få kameran att överexponera, man exponerar filmen för ljus längre än kameran vill. Det skulle göra att motivet blir ljusare, detta kan tyvärr leda till att bakgrunden blir väldigt ljus.

Ett annat tillfälle då man har nytta av överexponering är vid vinterbilder. Kameran räknar med att omgivningen reflekterar ljuset till 17% medan snö reflekterar ljuset till mer än 80%. Detta leder till att snön blir grå och tråkig (underexponerad), överexponera och du får ett bättre resultat.

Exempel.

Underexponering fungerar tvärtom. Det kan tex användas för att få en speciell stämning i bilden eller för att "pressa" filmen (underexponera filmen för att få en snabbare slutartid, detta kompenseras vid framkallningen, vanligt hos pressfotografer).

På dom flesta kameror så finns en speciell knapp för under- respektive underexponering. Om inte kameran har funktionen så är det inget problem. För överexponering minskar man slutartiden eller ökar bländaren, för underexponering gör man tvärtom.

Vissa kameror har sk spotmätare, det är en ljusmätare som mäter ljuset i en enda punkt. Om det är svåra förhållande och man är osäker på exponeringen kan man med fördel använda denna funktion. Rikta centrum på sökaren mot motivet och mät in ljuset. Tänk på var du mäter. Mäter du på en onaturligt mörkt/ljust ställe kan det bli galet.

Tipset: En lätt överexponering ger mustigare färger oavsett ljusförhållanden.

Skärpa

För att få riktigt bra skärpa så bör man använda stativ. Stativet ger kameran en stabil infästning, därmed tar man bort risk för oskärpa genom darrningar. Med starkt ljus eller snabb film kan man också minska risken för oskärpa eftersom slutartiden kan kortas. Ögonblicket då filmen exponeras för ljus kortas därmed minskas risken för oskärpa pga att kameran rör sig vid "skjutögonblicket".

Det är långt ifrån alltid man har eller vill att tillgång till starkt ljus. Om man inte är ute efter starka konstraster eller starka färger är det väldigt svårt att fotografera i starkt ljus.

Nackdelen med snabbare film är att den är mer grovkornig. Denna brist kan användas för att få lite mer liv i fotot, framförallt vid svart-vit fotografering. Snabba filmer har heller inte samma djup i färger som en långsammare film.

Då återstår bara stativet som ett bra alternativ för den som vill få riktigt bra skärpa i sina bilder utan att bli beroende av ljusförhållande och filmval.

Som ytterligare ett element skall objektivets brännvidd läggas. Desto större brännvidd desto känsligare blir kameran för vibrationer.

Tipset: Då kameran hålls utan speciellt stöd bör slutartiden vara dubblet så snabb som brännvidden på objektivet. För ett 100mm objektiv bör slutartiden inte vara längre 1/200 sekund.

Växla film

Ett sätt att få ett flexibelt fotograferande till en låg kostnad är att kunna byta filmtyper fram och tillbaka. Ena stunden vill man ha en skarp närbild väljer en film med lågt ISO-tal sedan ska man fotografera ett sportevenemang och prioriterar då en snabb film med högt ISO-tal. Istället för att få en massa halvtagna filmrullar så kan man återanvända filmerna. Detta är möjligt med en filmutdragare.

Som du säkert märkt så spolar kameran in filmen helt i rullen. För att kunna sätt in filmrullen igen måste man få ut en flik av filmen. Till detta använder man en filmutdragare. Det kan vara lite trixit, men skam den som ger sig. När man fått ut fliken är filmen redo att användas igen.

Då filmen skall återanvändas så stoppas den i som vanligt. Ställ kameran på manuellt läge. Ställ in kameran på minsta bländaren (exv 27) och snabbaste slutartiden (exv 1/2000). Låt objektivskyddet sitta kvar och håll för kamerans sökare. Tryck fram så många exponeringar som du tagit på filmen tidigare, ta en extra för säkerhets skull. Kameran är klar att användas.

Tipset: Notera på filmrullen hur många exponeringar som gjorts.

Vill du veta mer?

Tidningen FOTO har haft en kurs "Systemkameraskolan" med olika moment i olika nummer. En samlad utgåva av den kursen går att efterbeställa och är mycket bra och lättfattlig. FOTO, Aller Specialtidningar AB, 251 85 Helsingborg.

I övrigt finns mycket skrivet för fotografen, kolla på biblioteket.

Har du något tips, tveka inte skicka ett brev.

Webmaster: Promere
Mattias Jonsson (mail)
Last updated: 98-04-22