€ FN:s fördrag om regler för staters verksamhet vid utforskning av rymden, inräknat månen och andra himlakroppar (1967). Syftet med detta fördrag är att det skall gynna alla länder, oavsett utvecklingsnivå. Ingen enskild nation, eller grupp av nationer, har rätt att underställa sig rymden, utan hela mänskligheten skall ha rätt att bestämma över den. De stater som har skrivit under fördraget har även förbundit sig att inte placera ut kärnvapen eller andra massförstörelsevapen i omloppsbana.
€ Avtalet om undsättning av astronauter och återförande av astronauter och föremål som sänts upp i rymden (1968). En besättning skall vid landning på annan stats område återsändas till den utsändande staten. De stater som har skrivit under är även skyldiga att deltaga i räddningsoperationer om en rymdbesättning landar på deras territorium eller i närheten av deras styrkor utanför deras egna territorium.
€ Konventionen om internationell skadeståndsskyldighet för skador som orsakats av rymdföremål (1972). Krockar en satellit från ett land med en satellit från ett annat land kan det ena eller båda bli skadeståndskyldiga.
€ Konventionen om registrering av föremål som sänts upp i rymden (1975). Uppgifterna förs in i ett centralt FN-register. FN:s generalsekreterare skall underrättas om föremålens bana och livslängd. NASA (amerikanska rymdflygsstyrelsen) har uppsikt över ett par tusen föremål i omloppsbana.
€ Avtalet om staters aktiviteter på månen och andra himlakroppar (1979). Detta avtal reglerar utnyttjandet av naturtillgångar på, och utforskningen av, månen och andra himlakroppar.
Varje stats territorium innefattar även luftrummet ovanför dess land- och havsområden. Så är icke fallet med rymden. Det finns ingen klar, juridiskt bestämd gräns, men man antar att gränsen skulle kunna dras någonstans i de övre atmosfäriska lagren eller där atmosfären upphör.
FN inledde 1969 ett program för tillämpad rymdteknologi. Detta program ger praktisk utbildning, särskilt till förmån för u-länderna som saknar egna rymdprogram. Generalförsamlingen har antagit regler rörande två sorters satelliter. 1982 antog man regler för TV-satelliter, och 1986 kom regler för satelliter som gör fjärranalyser av jordens yta. De senare används för att skydda jordens miljö och förebygga naturkatastrofer.
Av dessa avtal framgår att FN:s svar på vår första fråga, "Vem skall äga rymden?", är: Hela mänskligheten. Vi håller med om detta. Om, och i så fall när, mänskligheten flyttar ut till rymdstationer utanför jordens närhet, till andra planeter eller till och med till andra stjärnsystem kan detta svar behöva omvärderas, men detta scenario ligger så långt fram i tiden att det inte är någon idé att börja fundera över det redan nu.
|Inledning|Definitioner|Bakgrund|Dagens avtal|Fullt i rymden|Skrotet i rymden|Andra aspekter|Sammanfattning|