€ FN har skrivit fem avtal, som har undertecknats av ett flertal stater. Det första går ut på att alla länder i hela världen skall ha samma tillgång på rymden och dess resurser. Det andra säger att astronauter som landar i "fel" land alltid skall få åka hem, det tredje rör skadeståndsskyldigheter vid satellitkrockar, det fjärde säger att man måste säga till i förväg vad man skickar upp och det femte och senaste klargör reglerna för utforskandet av månen och andra himlakroppar.
Avtalen svarar på problemställningens första fråga, Vem skall äga rymden. Svaret lyder enligt FN: Hela mänskligheten gemensamt.
€ Det börjar bli trångt i vissa satellitbanor, och på många andra ställen är det såpass fullt av skrotpartiklar att det är direkt farligt att skicka in en satellit. Det är svårt och dyrt att få i gång ett städprogram, men inte omöjligt. Det är också svårt att göra plats för nya satelliter. Det mesta av skrotet och satelliterna hamnade i rymden under rymdkapplöpningens glada dagar.
€ Konflikten i rymden kan ses ur olika synvinklar. Den kan ses som en kamp land mot land, där olika stater kämpar om övertaget. Den kan också ses som en brytning mellan de militära och de civila delarna av samhället, där den största frågan är vad man skall satsa pengar på i rymdforskningen. En annan motsättning är mellan enskilda nationer och överstatliga organ (främst FN) om vem som skall bestämma över rymdprogrammen med för och nackdelar för båda alternativen. Två synvinklar som är aktuella i världen idag är företag kontra regering och I-värld kontra U-värld. Den första kanske inte är någon direkt konflikt, utan snarare en fråga om vem som skall finansiera rymdprojekten, men den sista kan mycket väl komma att bli ett viktigt samtalsämne framöver.
|Inledning|Definitioner|Bakgrund|Dagens avtal|Fullt i rymden|Skrotet i rymden|Andra aspekter|Sammanfattning|