Den första fråga man bör ställa sig då man tittar på en studio är, om studiorummet uppfyller de krav man har på god akustik och gott om utrymme. För ju större rum, desto mer levande ljud. Det måste få möjlighet att fortplanta sig och att färgas av den omgivning vari det skapats. Det är där man börjar skapa vad man kallar ett "sound". Under 70 & 80-talen var man rädd för den "ambience" ett rum skapade, därför tog man ner taknivån, satte upp äggkartonger på väggarna och spelade in allting snustorrt, för att efteråt blöta ner allting med effekter. Nu har man fattat, att det som gjordes på 50-talet i en tvåkanalig studio, med mycket sämre teknik, låter bra mycket intressantare. Tillbaka till rötterna alltså.
Med fyra meter i tak tar GDS´s tillvara på akustiken i studion, samtidigt som vi använder oss av 90-talets inspelningsteknik.
