Uppsats skriven av: Jesper Karlsson 1998

Man tror gärna att vegetarianer inte funnits så länge, men det är fel.

Det har alltid funnits människor som inte ätit kött. De första vegetarianerna var Adam och Eva. De åt inte kött eller fisk, de levde bara på vad naturen hade att erbjuda. Från början var jorden tänkt till att folk skulle klara sig på den mat som växtriket gav.

Orden vegetarian och vegetarianism kommer ifrån latinets vegetus .

Vegetus betyder livlig och frisk. Men det har inte alltid hetat vegetarian. Det här ordet kom först på mitten av 1800-talet. Innan dess kallade man folk som inte åt kött för pythagorian eller pythagoré.

Pythagorian och pythagoré kommer från Pythagoras. Pythagoras var en grekisk filosof han levde på 500-talet f.Kr. Pythagoras åt absolut inte kött. Pythagoras fick heller inte skada eller plåga djur. Den största anledningen till att Pythagoras och hans anhängare inte åt kött var dock deras tro på odödligheten i själen. Under romarrikets tid var det inte många som var vegetarianer. Då var det nästan en vana för folket att se folk och djur slitas i stycken.

Den kristna kyrkan fick allt större makt under medeltiden. De flesta lydde kyrkans regler om att inte äta kött. Oskuld var den viktigaste regeln. Gifta män och kvinnor låg inte med varandra, en gift kvinna skulle vara orörd. Man åt heller inte kött.

En av de mest kända vegetarianerna som funnits var Leonardo da Vinci. Han levde mellan åren 1452 och 1519. Da Vinci var en mycket god djurvän. När han gick på marknad kunde han till exempel öppna en fågelbur och låta fåglarna fly sin väg. De flesta av da Vincis tavlor har på ett eller annat sätt med vegetarianismen att göra. Två till kända vegetarianer var Erasmus av Rotterdam och Thomas More. Erasmus levde mellan 1466 och 1536, Thomas levde 1478-1535.

Johan Lindström Saxon var en av Sveriges största ledare inom vegetarianismens område på början av 1900-talet. Han levde mellan 1859 och 1935. Johan grundade Lindström och Saxons förlag AB.

Johans fru, Anna Saxon, blev mycket sjuk. Hon träffade då en vegetarian som lade upp ett kostschema åt henne. Det här gjorde Anna helt frisk. Utav detta startade Johan L. Saxon den Svenska vegetariska föreningen. Det här gjordes år 1903. Saxon blev SVF:s förste ordförande. Idag har SVF cirka 2000 medlemmar. SVF ger ut en tidning fyra gånger om året. Den första vegetariska kokboken som kom ut i Sverige skrevs av en läkare som hette Adolf Fredrik Melander. Han levde 1816-1902. Boken släpptes år 1876.

Man vet inte precis hur många vegetarianer det finns i Sverige. Det finns ungefär 50 000 laktovegetarianer och 5000 vegetarianer. Detta var fakta från Livsmedelsverkets undersökning som de gjorde i början av 1990-talet. Nu lär det finnas fler vegetarianer i Sverige eftersom det hela tiden blir fler vegetarianer. I den här undersökningen har man inte räknat med de människor som äter fisk någon gång ibland men annars bara äter vegetariskt.

Det finns många olika orsaker till att bli vegetarian. Den vanligaste är att man är vegetarian för att kroppen ska mår bättre.

Vegetarian: en person som inte äter kött eller fisk
Lakto-vegetarisk kost: lakto kommer från latinets lac som betyder mjölk.

Är som vegetariansk kost fast man äter ost, smör & mjölk
Lakto-ovo-vegetarisk kost: Samma som ovan men här äter man också ägg.
Vegankost: Innehåller bara saker som kommer från växterna. Många veganer äter heller inte produkter som till exempel honung.
Råkost/levande föda: Kosten innehåller endast rena naturprodukter i "rå" form, man äter till exempel inte kokta grönsaker.
Frugivorkost: De som äter detta låter växterna genomleva hela sin växtcykel. De äter endast växternas egen skörd som frukt, bär och säd och vissa frukter av grönsaker som tomater, paprika, ärtor och gurka.
Makrobiotisk kost: Denna typ av kost är egentligen inte helt vegetarisk. Bland annat tillåts en liten mängd fisk. Inom makrobiotisk kost anses kokt säd vara den mest balanserade födan. 50% av maten ska komma från säd och fullkornsprodukter.

Vegetarisk kost utesluter produkter som kött, fisk, skaldjur och oftast även ägg. Även mejeriprodukter utesluts om man äter vegankost. Kosten består istället av sädesprodukter (vete, råg, korn, havre, råris, avorioris, bovete och hirs i form av bröd, pasta, gröt, mysli och varmrätter), baljväxter (alla slags ärter och bönor, både torkade, färska eller frysta som brytbönor el. bondbönor), nötter och frön (sesam- solrosfrö), frukt, bär, grönsaker och rotfrukter.

Vegetarisk mat passar bra för barn. Barnens mat ska inte innehålla för lite fett och inte för mycket fibrer. Något som barn bör äta varje dag är råa grönsaker, rotfrukter och färsk frukt. Det är viktigt att vara noga med kvaliteten på maten man ger till barn.

Protein finns det tillräckligt av i den vegetariska maten. Idag är risken nästan större att vi får i oss för mycket protein. Man behöver varje dag högvärdigt protein. Det finns mat som innehåller alla dessa aminosyror t.ex. baljväxter som ärtor, bönor, speciellt sojabönor och produkter därav, mjölkprodukter och mindre mängd i potatis, gröna bladgrönsaker och näringsjäst.

Fett behöver barn för kroppens utveckling och för att få energi. Det finns i nötter, frön, avokado, vegetabiliskt margarin, smör och vegetabilisk olja. Olivolja är bäst till matlagning för den tål värmen bäst.

Kolhydrater finns i potatis och rotfrukter, ris, spannmålsprodukter, baljväxter, frukt, bär och grönsaker.

Mineraler finns bland annat i grönsaker, rotfrukter och baljväxter. De viktigaste mineralerna är järn, kalcium, zink och selen.

Järn finns bl.a. i baljväxter, gröna bladgrönsaker (som persilja, nässla och grönkål), broccoli, hirs, fullkornsprodukter, torkad frukt som aprikoser, bär t.ex. jordgubbar, nyponpulver, oskalade sesamfrön, nötter och mesost. Järnupptaget ökas om c-vitaminrika livsmedel intages vid samma måltid. Mjölkprodukter hämmar upptaget och bör undvikas till huvudmåltiderna. Det finns andra mjölkalternativ som kan passa bra. Laga gärna syrliga maträtter med t.ex. tomat eller nyponsoppa i järngryta som ger ett tillskott.

Kalcium finns mycket av i oskalade sesamfrön, tofu, mjölkprodukter, kalciumberikad soja- och havre mjölk, solrosfrön, kålväxter, bladgrönsaker, bönor, torkade nypon och fikon.

Zink finns i vetegroddar, alger, frön, nötter, ärter, linser, fullkornsprodukter och öljäst.

Selen finns i havsalger och kan finnas i säd, sesamfrö, nötter, dadlar, svamp och baljväxter odlade utomlands där de har bättre selenhalt än jordarna i Sverige.

Vitaminer delas in i två grupper; fettlösliga vitaminer (A-, D-, E- och K-vitamin) och vattenlösliga vitaminer (t.ex. C-vitamin och B-vitaminkomplexet). Fettlösliga vitaminer finns i gröna grönsaker, morötter, mjölkprodukter, vegetabiliska oljor, vetegroddar och nötter t.ex. Vattenlösliga vitaminer finns i frukt och grönsaker, vilda växter, groddar, näringsjäst, fullkornsprodukter, vetegroddar, baljväxter, nötter och mjölkprodukter.

B-12 är särskilt viktigt att tänka på för veganer (som ej använder mjölkprodukter) för att inte få låga värden av B-12. Det finns i mjölkprodukter och mycket små mängder i vissa havsalger, groddar, jästextrakt, mjölksyrade produkter, tamari (äkta sojasås), miso (sojabönspasta). Icahandlarnas havremjölk: solhavre, dryck-en Amé och vissa sorters näringsjäst och sana-sol har specificerad halt av B12.

D-vitamin är särskilt viktigt för barn veganer. D-vitamin bildas i huden av solens strålar. Det finns i mjölkprodukter, Ica handlarnas solhavre och vissa D-vitaminberikade margariner. Vintertid bör barnen komplettera kosten med t.ex. Kinder Vital eller Sana-sol som är ett flytande vitamintillskott.

Frukost: Någon slags gröt och ett glas apelsinjuice är en bra frukost.

Mellanmål: Frukt och nötter eller solrosfrön efteråt. Fröna är bra för tänderna.

Lunch: Kokt potatis och varmrätt med t.ex. bönor

Mellanmål: Frukt, en smörgås med mesost, ett glas juice, fruktsoppa

Middag: Råkost finfördelad eller riven med dressing, grönsakssoppa med tofutärningar. Bröd med jordnötssmör.

Ev. mellanmål: Frukt och nötter eller riskaka, grahams kex/skorpa.

Pajdeg:

11/2 dl vetemjöl

50 g margarin

1 msk vatten

Fyllning:

1 gul lök

1 msk margarin

1-2 tomater

1 dl riven ost

1 dl gräddfil

1/2 dl creme fraiche

1 ägg

1/2 tsk salt

1 krm svartpeppar

1 krm basilika

1 krm timjan

Gör så här:

Mät upp mjölet och smula sedan sönder margarinet i bunken. Tillsätt vattnet och arbeta alltsammans till en deg.

Låt degen vila i kylskåp 1/2-1 timme.

Skala och skiva löken, fräs den sedan i margarinet på svag värme.

Skiva tomaterna.

Riv osten och blanda den med gräddfil, creme fraiche, ägg och kryddor.

Förgrädda pajskalet i 225 i 10 min.

Lägg hälften av löken på botten, sedan tomatskivorna och sist resten av löken.

Häll över ostblandningen.

Grädda på nedersta falsen i 200 i ca 25 min.

Ingredienser:

3-4 dl. ris

2-3 medelstora lökar

1-2 burkar med vita bönor i tomatsås

1 burk med champinjoner

ca 2 dl vatten

ketchup

kryddor: timjan och oregano (har du andra favoritkryddor kan du säkert ta dem. Men dessa tycker jag är bäst.)

Gör så här:

Skiva löken och bryn den i margarin.

Tillsätt champinjonerna och riset. Är det torrt i pannan kan du tillsätta lite vatten.

När det fått steka en stund, tillsätt vita bönorna. Låt allt koka upp under omrörning.

Tillsätt ketchupen så att det blir färg på grytan, och några minuter innan du ska servera tillsätter du kryddorna.

Detta är ett väldigt snabbt, gott och enkelt recept. Ett av mina absoluta favoriter. Så vill du servera något gott samtidigt som det inte får ta för lång tid, så prova detta.

Ingredienser:

2 auberginer

2 bifftomater

12 tunna skivor mozarella eller grevéost

en näve basilikablad

Gör så här: God sommarpytt, utan fläsk

Stek tomat och aubergine i centimetertjocka skivor i lite olivolja, helst i grilljärn, men vanlig stekpanna går bra.

Lägg ostskivorna på tomaterna så att de smälter lite grann.

När det stekt klart lägg upp det på ett fat, och varva då med tomat och aubergine, som man gör med en tårta.

Slutligen kan du dekorera med basilikablad.

Ingredienser:

4 dl. kokta kikärtor. (Lägg kikärtorna i blöt innan du kokar dem.)

2 dl. buljongkokt råris

1 gul lök

1,5 dl. skållad rostad sötmandel

1 msk. olja

1 msk. mycket finklippt persilja

1 msk. arrowrot

1 tsk. körvel

2 krm. spiskummin

2 krm. svartpeppar

smör/margarin till stekning

Gör så här:

Mixa kikärter, råris, lök och mandel i omgångar. Alltihop i en bunke.

Tillsätt olja, arrowrot, persilja och kryddor. Ska blandas väl.

Rulla till bollar.

Stek dem sakta i varm stekpanna. (innan stekning kan man om man vill vända dem i skorpsmulor.)

- är aptitlig, färgrik och vacker att se på

- rätt blandad är den näringsriktig för både barn, vuxna och gravida

- sparar miljön, särskilt ekologiskt odlat

- är billigare

- gör att fler människor på jorden kan få mat för dagen

- gör så att kroppen mår bättre

- är djurvänlig

sädesprodukter: vete, råg, korn, havre, olika rissorter m.m.

baljväxter: alla slags ärter och bönor, både torkade, färska eller frysta som t.ex. brytbönor, bondbönor, kidneybönor, röda och gröna linser, kikärtor, gula och gröna ärtor

halvfabrikat: tofu, falaffelbullar, kinafärs, färssåser, sojakorv, sesamkroketter, olika sorters biffar eller vegetter

mjölkprodukter: filmjölk, mjölk, keso, smör, ost m.m.

mjölkalternativ: Istället för vanlig mjölk kan man dricka sojamjölk, naturell eller smaksatt och havremjölk finns att köpa. Det finns även andra mjölkfria produkter som t.ex. soja/tofu- yogurt, -vaniljsås och -glass.

nötter och frön: t.ex. mandel, hasselnötter valnötter, pistage och chassewnötter, sesam-, solros- rädisfrö som man t.ex. kan mixa eller grodda

frukt och bär - inhemska och exotiska, nypon ska vi inte glömma bort

grönsaker och rotfrukter - inhemska och exotiska