,

Färöarna & Grönland

Skrivet av Jesper Karlsson, 05-99

Frågor eller kommentarer? jesper.karlsson@mbox302.swipnet.se

Geografi

Danmark omfattar själva Danmark, Färöarna och Grönland. Färöarna och Grönland är självstyrda delar av Danmark. Haven utanför Danmark är Nordsjön, Skagerack, Kattegatt, Östersund och Öresund. Nästan hela Danmark omges av vatten. Den enda delen som inte omges av vatten är en liten bit som gränsar till Tyskland, i södra Danmark. Danmark består av en massa öar. De största är Jylland, Själland, Fyn, Lolland och Bornholm. Jylland är den största ön, den tar upp ungefär ¾ av landets yta. Danmark är inte precis något land med höga berg. Danmarks högsta punkt ligger 173 m.ö.h.

Medelhöjden är 30 m.ö.h. Det finns mycket långa och fina stränder i Danmark. Landet har mycket hög luftfuktighet, mycket blåst och ett mycket omväxlande väder. Danmark har i genomsnitt 700 mm nederbörd per år, och 1700 solskenstimmar.

Befolkning

Danmark har 5,3 miljoner invånare. Drygt en tredjedel bor kring huvudstaden Köpenhamn. Det är inte populärt att bo på landet i Danmark, vilket endast en sjundedel gör. Resten, alltså drygt hälften bor i tätorter.

4,3 % av befolkningen är utlänningar, vilket i siffror är cirka 230000 människor. Det vanligaste språket är danska, men även isländska, färöiska, norska och svenska talas. Cirka 85% av befolkningen är medlemmar i den 28 april 1999 evangelisk-lutherska statskyrkan, Folkekirken. Det här folket betalar kyrkskatt, men det är inte vanligt att man går i kyrkan i Danmark.

Landet har trosfrihet, och det finns många olika trossamfund. De vanligaste efter Folkekirken är den romersk-katolska, islam och Jehovas vittnen.

 

Utbildning

År 1814 infördes allmän undervisningsplikt i Danmark, men ingen skolplikt.

Det betyder att undervisning motsvarande den nioåriga grundskolan är obligatorisk. Man får göra skolarbetet hemma, men det är tvunget att man lär sig lika mycket som när man går i skolan. Det är dock ovanligt att man tar undervisning hemma, de flesta börjar i den vanliga skolan när de är sju år, och går sedan nio år i skolan. Även ett tionde år finns att gå, men det är frivilligt.

Var tionde elev i Danmarkslutar sin utbildning efter grundskolan. Cirka en tredjedel börjar på en högre utbildning. Lite mer än hälften går en treårig gymnasieutbildning, och en tredjedel går direkt till en yrkesutbildning. I Danmark finns det universitet i Köpenhamn, Århus, Odense och Ålborg. Det finns också ett universitetscenter i Roskilde.

Massmedia

Det är mycket vanligt att läsa tidningar i Danmark. Nästan varje dansk läser minst en tidning om dagen. Det finns 37 dagstidningar i Danmark, och det släpps 1.6 miljoner exemplar varje vardag. 11 dagstidningar släpps på söndagar, och varje söndag släpps 1.5 miljoner exemplar. De tre största tidningarna är Jyllandsposten, Berlingske tidene och Politiken. De släpper mellan 145 000 och 175 000 exemplar varje vardag. Det finns tre tv-kanaler i Danmark, DR-TV, TV2 och DR2. Bland dessa är TV2 mest populär.

Nästan varje dansk läser minst 1 tidning om dagen

Historia

De äldsta spår av människor man hittat i Danmark är ungefär 100 000 år gamla. Runt år 10 000 f.Kr. började renjägare att dyka upp. När skogen växte upp runt 6000 f.Kr. så fanns en bofast befolkning. Det här folket levde på att fiska och jaga. 4000 f.Kr. började man göra åkrar. Man började tillverka 2000 f.Kr. Från år 1013 härskade danskarna över hela England. Danmark härskade på 1000-talet över "Nordsjöimperiet", d.v.s. Danmark, Norge och England. Danmark var förr i tiden en ganska stor krigsmakt, men framemot 1600-talet så försvagades Danmark mer och mer, bl.a. efter olika krig mot Sverige och Norge.

Dyden viser vejen

For loven og folket

Så var det beskikket

Mit håb er Gud alene

Ske Herrens vilje

Intet uden Gud

Gudsfrygt styrker rigerne

Herren er mit forsyn

Gudsfrygt og retfaerdighed

Herren er min hjaelper

For Gud og fölket

Ved forsigtighet og bestandighed

Kaerlighed til faedrelandet år min aere

Gud og den retfaerdige sag

Gud og faedrelandet

Folkets kaerlighed min styrke

Med Gud for aere og ret

Herren er min hjaelper

Min Gud mit land min aere

Med Gud for Danmark

Guds hjaelp, folkets kaerlighed, Danmarks styrke

Danmarks valspråk

Ett valspråk är en viss grupps, t.ex. ett lands eller en förenings inställning till livet kan man säga. Exempelvis scouternas "alltid redo" eller Gustav VI Adolfs "Plikten framför allt"

Danmarks konungar

omkring 950 Gorm den gamle

omkring 985 Harald Blåtand

-1014 Sven Tveskägg

1014-18 Harald

1018-35 Knut den store

1035-42 Hardeknut

1042-47 Magnus den gode

1047-74 Sven Estridson

1074-80 Harald Hein

1080-86 Knut den helige

1086-95 Olof Hunger

1095-1103 Erik Ejegod

1103-34 Nils

1134-37 Erik Emune

1137-46 Erik Lamm

1146-57 Sven Grade

1146-57 Knut Magnusson

1157-82 Valdemar den store

1182-1202 Knut VI

1202-41 Valdemar Seir

1241-50 Erik Plogpenning

1250-52 Abel

1252-59 Kristofer I

1259-86 Erik Klipping

1286-1319 Erik Menved

1320-26

och

1329-32 Kristofer II

1326-29 Valdemar III

1340-75 Valdemar Atterdag

1376-87 Olof

1387-1412 Margareta

1412-39 Erik av Pommern

1440-48 Kristofer av Bayern

1448-81 Kristian I

1481-1513 Hans

1513-23 Kristian II

1523-33 Fredrik I

1534-59 Kristian III

1559-88 Fredrik II

1588-1648 Kristian IV

1648-70 Fredrik III

1670-99 Kristian V

1699-1730 Fredrik IV

1730-46 Kristian VI

1746-66 Fredrik V

1766-1808 Kristian VII

1808-39 Fredrik VI

1839-48 Kristian VIII

1848-63 Fredrik VII

1863-1906 Kristian IX

1906-12 Fredrik VIII

1912-47 Kristian X

1947-72 Fredrik IX

1972- Margareta I

Historia från 1900-talet

På 1800-talet var det mycket konflikter i Danmark om vilka som skulle styra landet. Höjre (högern) bestod av det lite finare folket, folk som bodde i städerna, ämbetsmän och liknande. Venstre (vänstern) bestod av mer fattiga folk, som ofta bodde på landet. Venstre hade mest anhängare från slutet av 1800-talet, men Höjre styrde landet med kungens och landstingens stöd. År 1901 fick till slut Höjre ge upp, och Venstre bildade regering. Detta kallas i Danmark för systemskiftet, därför att det var en politisk vändpunkt i Danmark. Venstres övertag förberedde för många ändringar i lagar och sådant. 1915 infördes till exempel allmän rösträtt för både män och kvinnor. Det gjorde att Socialdemokratiet, arbetarnas parti, gjorde sitt genombrott i parlamentet. Danmark tog mycket illa av den ekonomiska världskrisen på 1930-talet. Arbetslösheten steg och jordbruken klarade sig knappt. Danmark klarade att vara neutrala under första världskriget, och fick då tillbaka den norra delen av Slesvig efter en folkomröstning 1920. Andra världskriget klarade man sig dock inte ifrån. 1943 blev Danmark ockuperat av Tyskland, och styrdes under diktatur av Hitler. I oktober 1943 begärde Hitler arrestering av alla judar i Danmark, men Danmark fick reda på det, så man smugglade nästan alla judar till Sverige, och de klarade sig. Nu organiserades motståndet mot Tyskland, och skyddet blev bättre och bättre. Befrielsen kom den 4 maj 1945, utom för Bornholm, det hölls ockuperat av Sovjet tills april 1946.

Ekonomi

Danmark är ett av världens länder som har högst BNP per invånare. Den danska ekonominbyggs upp av mest privata företag, efter detta industrier och sedan jordbruket. 1973 ökade priserna för el och vatten kraftigt, och ekonomin försämrades i landet. Vid den här tiden hade Danmark en mycket dålig ekonomi. Under 1980- och 1990-talet sänkte man skatterna i landet för att försöka bättra på ekonomin. 1995 låg utlandsskulderna på 27%, vilka tidigare hade varit på 40 %. Skattesänkningen hade alltså varit lyckad. Nu har landet en bra ekonomi, man ligger plus det mesta inom ekonomin nuförtiden.

Ekonomi, fakta

BNP/invånare: 33 276 US dollar

Olika näringsgrenars andel av BNP: jordbruk och fiske 4 %;

råvaruutvinning 1 %; industri, energiförsörjning och

byggnadsverksamhet 27 %, tjänster och service 68 %

Naturtillgångar: olja, naturgas, kalksten, lera, sand, grus

Export: 35,9 miljarder US dollar

Import: 29,5 miljarder US dollar

Viktigaste exportvaror: maskiner och instrument, animaliska jordbruksprodukter, läkemedel, kemiska produkter, möbler, textil- och konfektionsvaror, fisk, skaldjur, fartyg

Viktigaste importvaror bilar, data- och teleutrustning, maskiner, papper, timmer, metaller, olja, läkemedel

Viktigaste exportländer: Tyskland, Sverige, Storbritannien, Norge, Frankrike, Holland, USA, Japan

Viktigaste importländer: Tyskland, Sverige, Holland, Storbritannien, Frankrike, Norge, USA, Italien

Valuta: 1 dansk krona=100 öre=1,20 SEK

Antal sysselsatta i olika näringsgrenar: jordbruk och fiske 5 %, industri- och byggnadsverksamhet 24 %, handel,

transport och privat service 35 %, offentliga och personliga tjänster 36 % (1994)

Arbetslöshet:10 %

De största fackliga intresseorganisationerna: Landsorganisationen

(LO) (1,5 miljoner medlemmar), Faellesrådet for Danske

Tjenestemands- og Funktionaerorganisationer (FTF)

(332 000) och Akademikernes Centralorganisation (AC)

(132 000). De privata arbetsgivarna är organiserade i

Dansk Arbejdsgiverforening (DA). Organisationerna

inom näringslivet är Dansk Industri, Landbrugsrådet,

Håndvaerksrådet och Det Danske Handelskammer

Naturtillgångar

Danmark har mycket sämre tillgångar än de andra länderna i norden. Landet försörjer sig självt med kalksten, krita, lera, sand, grus och salt, men den största betydelsen har tillgångarna av olja och naturgas som finns i Nordsjön.

Nu drar landet upp ca. 10 miljoner ton olja per år och 5 miljarder m3 naturgas.

Jordbruk, skogsbruk och fiske

Jordbruket har förändrats mycket sedan 1950-talet p.g.a. av utvecklingen inom tekniken och ekonomin. De senaste 25 åren har antalet jordbruk minskats med mer än 50%. Jord bruk på under 5 hektar finns knappt alls längre (1 hektar är 10000m2).63% av landets yta är nu odlingsmark. I och med att antalet jordbruk sjunker så blir det färre folk som arbetar inom jordbruket. För 50 år sedan jobbade 20% inom jordbruket, nu är det bara 4%.

Varje år görs 2 miljoner ton kött, 300 000 ton ost och 60 000 ton smör. ¾ av detta går till export. Jordbruket är Danmarks traditionella exportnäring, men har på senare tid blivit "omsprungna" av industrin och servicen. Fisket har stor betydelse i Danmark, danskarna fångar näst mest fisk i Europa, efter Spanien. Landet har drygt 3000 fiskefartyg. 2500 av dessa väger mindre än 20 ton. 1995 fångades 1.9 miljoner ton fisk i Danmark.

Turism

Danmark var först i norden med att skaffa järnväg. Den första rälsen byggdes 1844. Idag har Danmark ca. 300 mil järnväg. Vägnätet ligger på 7100 mil. I Danmark är skatten på bilar otroligt hög, ca. 200% när man köper, sedan en årlig avgift. Därför har bara 300 av 1000 danskar bil. Broar, tunnlar och färjor gör att man kan ta sig mellan de olika öarna i Danmark. Sverige och Danmark har kommit överens om att bygga en bro över Öresund, som går mellan Malmö och Köpenhamn. Bron är inte klar än, men den håller på att byggas.

Danmark har en modern handelsflotta, 2/3 av fartygen är mindre än tio år gamla. Nordens största flygplats ligger i Danmark, Kastrup. Kastrup är huvudflygplats för SAS, Scandinavian Airlines system. Danmark är ett populärt land att resa till, bl.a. på grund av mycket fina stränder, sevärda städer m.m. Speciellt tyskar tycker om att resa till Danmark.

Färja som går mellan Sjælland och Fyn, på sundet Stora bält.i

 

Grönland

Grönland, Kalaallit Nunaat på grönländska, är världens största ö, det bor 52000 människor på Grönland. Grönland har en yta på 2 200 000km2. Det lever ungefär 10 000 danskar där. Ön är 2 600 km lång och bredast 1 050km. Grönlands nordligaste spets är Kap Morris Jesup på 83°39, den sydligaste spetsen är Kap Farvel på 59°46.

Grönland ser ut som en stor skål i berggrunden, och inuti "skålen" ligger världens största inlandsis utanför Antarktis.

Det är bara en sjättedel av öns yta som är isfri, och det är längs kusten. Grönlands is täcker 1/8 av hela jordens isyta. På vissa ställen är isen 2 km tjock, men medeltjockleken är ca. 1,5 km. Berggrunden på Grönland består mest av gnejs och granit.

Klimat

Blåst och strömmar gör att västkusten är mildare än östkusten. Medeltempen vid sydkusten är –5° i februari och +10 i juli. I norr är det -25° i februari och +5° i juli. I mitten av ön är medeltempen –45° i februari och –10° i juli.

Befolkningen

Grönlands befolkning består av eskimåer, som man tror sig ha invandrat från Kanada. 1982 fanns det 133 olika bebodda platser på Grönland. 90% av befolkningen bor på västkusten, troligtvis för att det är varmare där.

Undervisning

Sedan mitten av 1700-talet har det funnits skolor på Grönland. Fram till 1950 var utbildningen på grönländska, och knappt några alls fick lägga till danska i undervisningen. Det finns två högskolor på Grönland, en i Sisimut och en i Qaqortoq. Det dröjde länge innan man kom igång med yrkesutbildningar på Grönland, men nu finns de flesta sådana i Nuuk. Det bildas bl.a. tekniker och specialister för handel, sjöfart och fiske.

Flygbild från Grönland, ett mycket fint landskap

Historia

Eskimåerna befolkade östra delen av Kanada redan runt år 2000 f.Kr. Dessa folk spred sig till Grönland de 1000 åren f.Kr. På slutet av 900-talet flyttade islänningar in på sydvästra Grönland. Man tror att det bodde runt 3000 islänningar hör. Norge styrde över Grönland fram till 1300-1400-talen, men sedan glömdes Grönland bort nästan helt.1721 upptäckte en norsk präst Grönland igen. När Norge skildes från Danmark 1814 så fick Danmark styra över Grönland. Under andra världskriget så fick USA uppdraget att skydda Grönland från ockupation. Grönland är självstyrt sedan 1978, då en folkomröstning hölls i Danmark.

En bild till som bevisar det fina landskapet

 

Färöarna

Färöarna är en ögrupp i Atlanten, som ligger ungefär 400 km sydöst om Island. Färöarna tillhör Danmark, men är självstyrt. Ögruppen består av 21 olika öar, som tillsammans har en yta på 1400 km2. 17 av öarna är bebodda, av drygt 44000 människor. Huvudstaden heter Torshavn och ligger på ön Streymoy. Medeltemperaturen i januari är 4° och 11° i juli. Det är mycket regnigt på Färöarna, över 200 dagar om året regnar det, och medelnederbörden ligger på 1600 mm.

Växt- och djurliv

Växtlivet är inte speciellt bra på Färöarna, skog finns inte alls, det vanligaste som växer är mossar, hedar och vattensjuk gräsmark. Fågellivet är däremot bra på Färöarna. Fåglarna stannar och häckar längs de branta kusterna som finns. Förr var jakten på fåglar viktig för att Färöarna skulle klara att försörja sig.

Befolkning

Befolkningen på Färöarna ökade med 10 000 inv. mellan 1960 och 1980, och den ökar fortfarande, nu med 10% per år. Födelsetalet är 17%, och dödstalet ligger på 7%. Lite mer än 30% av befolkningen bor i huvudstaden Torshavn.

Språket

Det färöiska språket kommer från olika norska dialekter. Skriftspråket liknar isländskan en hel del. Huvudspråket är dock danska, och det används i de allra flesta skolor.

Undervisning

Undervisningen är en tioårig skola med gymnasium och olika kurser med olika inriktningar. Det finns yrkesutbildningar för personal i affärer och kontor, sjuksköterskor, sjömän, ingenjörer och lärare. Det finns också folkhögskola.

Näringsliv

Färöarnas ekonomi bygger på fisket. 17% av de som arbetar gör det inom fisket. Mer än 90 % av exporten är på fisk. Torsk, kolja och storsej är de vanligaste fångsterna. I slutet av 1970-talet var fångsterna som bäst. 1978 fångades 318 000 ton fisk. Nu ligger fångsterna på omkring 250 000 ton fisk per år. Jordbruket är det färre än 300 stycken som arbetar med nu, det var också populärare förr. De viktigaste jordbruksprodukterna är fårkött, mjölk, potatis och grönsaker. Saker som man importerar är bl.a. olja, oljeprodukter och livsmedel, och detta kommer oftast från Danmark eller Norge.

En riktigt gammaldags fågeljägare

Media

På Färöarna finns det sju tidningar, men ingen av dessa kommer ut varje dag. Det släpps 35000 exemplar om dagen. Den vanligaste tidningen är Dimmalætting, med 11 500 ex. Radio började man sända 1957,

TV-sändningarna kom 1983. För att se på radio eller TV kräver att man har en licens (TV eller radio är väl troligtvis också rätt bra att ha).