Dagens
dikt
på denna sida finnes tankar som blivit bokstäver,
ibland glada ibland sorgsna,
men alltid tagna direkt från läpparna.
Skriv gärna kommentarer i min Gästbok.
uppdaterad: 990129
( in english)
"Ibland
kan man stanna upp i livet och undra varför."
26
hmg 990128
" Jag ser er, fast jag
inte tittar.
I ögonvrån,
som något man anar sig till,
kan gissa sig till.
25
I spegelbilden kan vi glo
i smyg, och
betrakta varandra. Men
så fort det märks vad vi gör,
slutar vi och ser bort.
hela vagnen är ett landskap
av tankar, funderingar
och vansinne.
Vi har så mkt att
säga men säger
ingenting."
hmg 990126
" Vi sitter här allihopa,
tysta utanpå men pladdrande inuti.
Vi undrar, frågar och svarar oss själva.
Ser,
bearbetar det vi ser,
bearbetar det vi kommer fram till.
Det ena leder till det andra, och snart är
vi inte här
24
i tunnelbanan längre, utan där dit
tankatna bär oss.
Om vi skulle berätta var vi är, vad
skulle hända då?"
990126 hmg
"Nu
ska vi bli grannar du och jag,
som
två ärtor i en skida,
som
en dubbelmacka med gurka,
23
som
två hissknappar,
som
en gren med löv,
och
som två blad på en stjälk."
Hmg 990125
"
Dina ord blir mina,
dina
känslor blir mina,
din
kropp blir min,
22
dina
tankar blir mina,
Jag
har förlorat migsjälv."
990121 Hmg
" Med musiken i öronen stirrar jag bort
över huvuden,
över sitsar och smutsigt golv.
Jag flyr ur kroppen, iväg dit musiken bär
mig.
21
Alla främmande människor försvinner,
de finns inte längre.
Jag är i mig själv, på den plats
där ingen kan nå
mig".
Hmg 990121
" När ett tåg passerar,
hur många ögon hinner jag se?
Hur många ögon hinner se mig?
20
Vad ser jag?
Vad ser de?"
Hmg 990121
"Du är inte ensam,
fast du tror det
gardinen som döljer dina tankar, sorgen
som fräter i ditt bröst,
allt detta, är en del av er alla.
Det är vitt ute, men i dina tankars tunnlar,
har svart och rött trätt in,
som envåldshärskare, som kungar på
en länge sedan glömd tron.
Det ska vara glädjens tid nu, en tid att
komma varandra nära...
Ändå är det nu, som vi driver
ifrån varandra mer än förut,
nu som klyftan mellan De Ensamma och De Samma
syns mest.
19
Särskilt i de ögon som skall tindra,
de ögon som skall vara fyllda med förväntan,
i de ögon, som sett så mycket att
de inte vill se längre.
Jag önskar er alla, inte en god jul, men
en God Framtid, ett liv i Trygghet,
ett liv fyllt med Vardagliga Händelser,
ett liv utan Fasa, utan Skräck , jag önskar
Er
ett Liv PUNKT."
hmg 981222
Svart-----
Sjuka
" Jag ser en längtan i hennes ögon,
som bara ska finnas i mina,
18
jag känner en värme
från hennes hjärta,
som bara ska värma i mig,
jag hör henne tänka
tänkar,
som bara ska tänkas av mig,
och när hennes händer
rör vid dig,
är det ett under att jag
låter henne leva."
hmg 981222
" Du fyller mitt hjärta, min hjärna,
mina ådror, mitt blod.
Du gör mig lycklig.
17
Tack."
981215 hmg
" Det tar bara slut,
fast det går ju inte.
Det blir bara svart,
16
men det vill jag inte.
Det kommer att fortsätta som vanligt,
livet utan mig."
981215 hmg
" Vi söker alla i andras ögon,
en känsla av igenkännande,
15
en känsla av hem,
en känsla av att inte vara ensam om att
vara vettskrämd av det faktum att
Vi lever."
981215 hmg
" Snön ser ut som glass med dajmbitar i... MUMS!"
14
Hmg 981215
" Ett år har gått, jag är äldre
nu, jag är äldre nu, nu är jag äldre."
13
981127 hmg
" Vi står här, allihop, med ena handen
håller vi i oss.
Utan att vi vill det, förenar oss
järnstången i
tunnelbanevagnen,
som vid en livlina klamrar vi oss fast,
samtidigt som vi mentalt
12
försöker att fly ifrån
varandra.
Hur många tankar har denna vagn
hört, hur många tårar,
och skratt
har stigit upp mot det smutsiga taket,
hur många ögon har läst tunnelbane kartan,
fram och tillbaka, funderande över
vad namnen bakom stationerna gömmer.
Många liv i presentförpackning,
många öden i lösvikt.
Och dag efter dag står jag här,
dag efter dag passerar de,
Människor i mitt liv."
981127 hmg
"
Ensam kvar...
det är bara datorn, kopiatorn, faxen och jag.
Den ena spelar lugn musik, den andra surrar,
den tredje gör ingenting, förutom att blinka" Fullt- tryck på
start".
Och här sitter jag och lyssnar på dem, trött i själen
av de frågor som livet
ställer,
trött i kroppen av gårdagens träning och trött i blicken
av allt jag sett.
Just nu vill jag ha någon här, någon att prata med, vara
tyst med, skratta
med...
Men ingen är här faxen säger ingenting, kopiatorn lyser
bara grönt mot
mig, 10+1
och Laura Pausini sjunger oavbrutet i datorns högtalare..
Snart är dagen äntligen slut!"
hmg 9801105
" Där går
han, och vet ingenting.
Här
sitter jag, och säger ingenting.
10
Allt
är tyst, allt är okej,
ingenting
har hänt...
Men
om jag sade någonting,
Men
om han inte gick,
Vad
skulle hända då?"
981105
hmg
"Det bästa som finns är att hitta någon,
9
det värsta är att förlora
det man hittat!"
hmg 981004
" Nu brinner det i naturen, i toppen på
lövträdet,
i buskarna och i bladen.
Post-it gult,
Nypon- rött, Lever- brunt.
Lila.
Och alla de mellanfärger som naturen
målar med.
8
Ett stänk
här, ett stänk där. Mitt i
det gröna så finns det en färgklick.
Den som är hungrig kan se sig mätt,
den som är trött kan
vakna upp,
och den som bara vill vara, kan placera
sig under ett träd, i solen och bara glo.
LÄNGE
LEVE HÖSTEN!" hmg
981004
"Livsfarligt att luta sig ut"- lyder skylten vid
fönstret.
Men det kunde lite gärna gälla resenärena
som sitter stela,
flackande med sina blickar, ihopkrupna i sina
små sfärer.
Inte luta sig ut, inte närma sig en annan,
inte lämna sin trygga plats.
Möter du någons blick, vik snabbt
undan och läs reklamen,
även om du redan läst den hundra gånger..
Tilltalar dig någon, se ut som om du inte
fanns,
eller i värsta fall, som om orden inte nått
fram.
Sällan att någon ler, sällan
att ett vänligt ord kommer över någons läppar.
7
Metro- en sådan räddning, en legitim
undanflykt:
- Jag läser, stör inte!
" Se upp för dörrarna- dörrarna
stängs"
Både i vagnen och inombords."
hmg 980903
" Det börjar som ett bubblande i botten på
hjärtat,
som letar sig upp mot lungorna och gör
det lättare att andas.
Armarna vill bara dingla och benen springa
av ren energi,
ansiktet stålar av en inre solvärme
och läpparna kan inte sluta le.
Allt man ser blir vackert, och allt som
ser en skiner upp.
6
Även om det regnar eller om skorna
läcker in,
om de människor man möter blänger
ilsket över ens fånflin,
om hela dagen består av att sortera
gem,
så spelar det ingen roll....
Man har funnit DET!"
980818 hmg (ps. gissa det ni!)
" När han ville gå, fanns det ingen
att lämna,
när han ville älska fanns det
ingen att finna,
5
när han tog farväl, svarade ingen..."
980818 hmg
" I den hopplöses ögon skiner aldrig solen,
i den tårögdes glänser
bara tårar,
hos den som är ensam ekar inget skratt,
4
när livet tar slut gråter ingen."
hmg 980818
"" Det är i mörkret som ljuset syns
bäst,
3
det är i sorgen glädjen
känns mest,
det är utan kärleken som
hatet växer."
hmg 980818
"..."
2
hmg 980810
" Finns det en större
panik, än den att vilja lämna sin egen kropp?"
1
hmg 980805
Homepage