| Törst |
| Jag saknar dig Dig och dina kramar Kramar som värmer Värmer min frusna själ En själ som
törstar.. En kropp som tänder. |
| Ensamhet |
| Ensam hemma Ensam med smärtan. Smärtan som gnager.. Jag vill bara gråta. Låta tårarna rinna. När jag har torkat tårarna. Du får mig att leva. När du går.. |
| Att återförenas |
| Min kärlek till dig aldrig tog slut. Jag kände mig pressad och ville ut. Att förlora ett efterlängtat barn var inte så lätt, så det så. Allt som blev fel då. Kan vi göra om så det blir rätt. Det kommer definitivt INTE vara lätt. Med stöd av kärlek; det som vi känner. Kan jag säga att jag inte klarar av att bara vara vänner. Vi ska fixa det DU & JAG. Endast ha kärleken som rätte snöre och lag. Vi är inte dem samma som då. Vi har lärt oss att livets skola kan vara rå. Alla gamla problem vi håller på och reda ut. Detta gör att det var bra att det tog slut. Att vara två och dela på allt är inte lätt. Å andra sidan så känns det definitivt rätt. © Catharina Olsson |
| Döden - livet |
| Döden dansar son en älva i min närhet. Ser ut som en demon. Jag känner hans kalla existens. Han drar i mig; försöker komma in under min nakna hud. Jag ryser; vet att han finns där. Känner hans kyla. Allt är svart så även han. Jag ser honom, möter hans kalla blick. Men han ser det som jag redan vet. Det är för sent. Livet hann före. Livet har kommit till mig igen. Jag och livet ska besegra denna demon. Tillsammans är vi starka. © Catharina Olsson |
| En stjärna föll |
| En stjärna föll inte så långt ifrån mig denna svarta och kalla vår natt. Ljuset från stjärnan lös upp mina fötters stig och blev dess lykta. Strålarna fick mina gröna ögon att lysa upp av glädje och lycka. Glansen lös upp mina ande, hela min själ. Jag kände mig stark och osårbar. Denna stjärna var DU. |