I sin recension den 2 april av David Svensson, som Pontus Kyander ser som ett exempel på en konstnär, vars konst inte behöver förstås, gör han i förbigående ett uttalande, som i sig innehåller en rad intressanta implikationer.
Att reda ut detta uttalande i ett konstfilosofiskt och konsthistoriskt sammanhang och de konsekvenser detta skulle föra med sig, tillåter givetvis inte utrymmet på en kultursida. Det får räcka med att bara utgå ifrån vad där står och kort titta på dess logiska konsekvenser.
P .K. skriver: "Det finns överdrivna förväntningar på att konst ska kunna begripas, när det i själva verket är så att bara riktigt dålig konst fullt ut låter sig förklaras".
Detta är i själva verket ett uppseendeväckande yttrande!

Påståendet som är skrivet med generaliserande emfas, implicerar att ett konstverk t.ex. i en given situation kan låta sig "förklaras fullt ut" av en given grupp betraktare. Då är konstverket enligt P .K dålig konst. Men om det finns en avvikare i betraktargruppen, en som ser något annat än de övriga, vad händer då? Enligt P .K. blir då konstverket mindre dåligt. Men för vem då? För alla i gruppen eller bara för avvikaren? l vilket skede i tolkningsprocessen har ett konstverk "låtit sig fullt ut begripas" och vem bestämmer när detta skede uppnåtts?
Det tycks som det enligt Pontus Kyanders sätt att se finns olika grader av begriplighet. Ju närmre man är full begriplighet desto sämre är konstverket och tvärtom. Detta gäller givetvis endast för den enskilde betraktaren och kan inte generaliseras.

Vad händer t.ex. med P .K:s resonemang om någon påstår sig fullt ut begripa David Svenssons installation? Det är ju faktiskt möjligt att någon kan hävda detta och dessutom kan formulera sin tolkning i ord. Ingen kan motsäga honom, eftersom det är omöjligt att falsifiera hans tes. Konstnären själv har ju ingen uppfattning om vad han vill och bör enligt P .K. inte heller ha det. Konstverket kommer då att bli dåligt för avvikaren men bra för alla dem som inget begriper.
Till slut ett exempel: Picassos Guernica. De som känner till nazisternas bombningar av Guernica 1937 och varför Picasso gjorde målningen, är mycket nära en full förklaring av konstverket, medan för andra som inget vet, det är helt obegripligt.

Det är frestande att tillämpa P .K:s tes inom hans eget område.

Allan Friis 2000

   Forts.

Kontakt

Fler artiklar av Allan Friis

Introduktion