Lönn 

Av Fredrik

LÖNN – växtsätt mm. 

Lönnar är 20-30 meter höga och kan bli omkring 150 år. Vanligast brösthöjdsomfång är 584 cm. Rotsystemet är kraftigt och ganska djupgående.  

På unga träd är barken ljus och slät, på gamla träd är barken mörk och den har spruckit upp. Dom växer i hagar, lundar, alléer och parker. 

I grenklykor finns det ofta röta, eld - fnös – och fjälltickor är vanliga rötsvampar. Lönn kan också få isskador.   

Av Emma Gustafsson

Blommor, blad och frukter 

Blommorna är bra biblommor och dom slår ut i maj. De sitter ihop som kvastar.

Bladen är handflikiga och kan ha flera olika färger på hösten. Dom färgerna kan vara brun, röd, gul och grön.

Frukten på trädet har två halvor.

Varje halva har ett frö med en stor vinge på.

Av Thésan

Lönnens virke 

Saven som finns i lönnen kunde man bli rik på under 1700-talet för man kan göra sirap och socker av den.

För att få ut saven borrade man hål i lönnen. Soliga dagar rann saven bättre än vanligt.

Lönnens virke är hårt och ljust.

Av lönnarna gör man instrument, möbler och parkettgolv. Barn brukade göra visselpipor.

Av Anthon Svensson

Sägen om lönn

För mycket länge sedan var det en träl som befalldes av sin husbonde att bära ut ett nyfött barn i skogen. Bonden sa att det redan var för mycket barn. Dom hade inte råd med ett nyfött barn.  

Men trälen sa för sig själv att han inte ville lägga ut ett barn ensamt i skogen. Plötsligt fick han syn på gårdens vårdträd. Det var en praktfull lönn. Han lämnade barnet i lönnens skydd och i bland grenarna. Varje natt gick trälen ut och matade barnet med getmjölk ur ett horn.  

Men en dag när husbonden kom till trädet grät barnet. När han såg barnet bland grenarna blev han först arg. Men man vågade inget annat än att ta tillbaka barnet för att man hade sån respekt för vårdträdet.

Folktro

Lönnen har också i likhet med många andra trädslag, anlitats som sjukdomsbefriare. En välkänd sådan växte under 1800-talet i Uppsalas botaniska trädgård.

På kvällen brukade man ta med barn dit. Dom led av engelska sjukan. Man gick dit för att ”smörja” dom genom en själv-vuxen öppning i stammen. Barnet drogs från höger om det var en pojke och från vänster om det var en flicka. Ramsor rabblades som bland annat innehöll barnets och sjukdomens namn. Det här gjorde man i tre torsdagar vid solnedgången. För ett gott resultat borde barnet vara naket och en bit av dessa kläder vara fastknutna i trädet.

 Av Madeleine

Annat intressant om lönnen

Vid gästgivargården i Alsike finns det en jättelönn. I den så har man byggt en groggveranda med bord och bänkar. Det är en stadig trappa upp i lönnen. I vissa lönnar finns det dansbanor en musikestrad på grenarna. 

1902 skrev Vilhelm Ekelund en dikt som heter ”Lönn”:

                      Du gyllene träd, jag älskar dig över allt,

                      du är med din ljusa lätta gestalt,

                      som en barndomssöndags minne,

                      en vit och lång och ändlöst ljus,

                      ett majväders sunnanljumma sus.

Här kommer en dikt till:

I dag kastar lönnen sin brinnande kappa

i stormregn som utsläckte sommarens glöd.

Och kallnande stormar på dörren klappa

De ropa att grönskan hos gräset är död.

Med lövmoln i famn far den glada orkanen.

Den skyndar förbi klädd i flammande blad.

Den fäller på åsen den tungsinta granen

det mörkaste tornet i skogarnas stad.

                      (Harry Martinson 1974)

Lönnen utvecklas bra i mindre näringsrika marker. Lönnen är ett vårdträd och finns mycket på bondgårdar i södra Sverige.

Lönnen används mycket i parker och alléer i alla skandinaviska länder.

Många utländska arter (mest nordamerikanska och japanska) odlas i Sverige p.g.a. sina djupt purpurfärgade höstlöv. 

Man kan göra lösnäsor av lönnens frukter. 

Av lönnlöv kan man göra kronor.

                      Gör så här:

1 Ta ett löv och vik det dubbelt.

2 Ta ett nytt löv och vik det genom löv nr 1.

3 Vik löv nr 2.

4 Stick in löv nr 3 och vik det. O.s.v.

5 När den blir lagom lång så fäster man ihop den.

Det behövs ca 20-30 blad. 

Av Anette