Mail skickat den 4 september 1998 till
| Till erhållet svar | |
| Klicka här | Kristdemokraterna |
| Klicka här | Socialdemokraterna |
| Folkpartiet | |
| Miljöpartiet | |
| Klicka här | Vänsterpartiet |
| Moderaterna | |
| Klicka här | Centerpartiet |
Kristdemokraternas svar på frågan om valfri barnomsorg
Familjen
svarsmail
från Ingvar Svensson, Infochef, fredagen den 4 september
Familjefrågorna har haft en central ställning i
kristdemokraternas politiska arbete ända sedan
partiet bildades. Det handlar både om synen på familjens
oersättliga ställning och uppgifter i
samhället och om utformningen av familjestödet.
Att förmedlingen av normer och värderingar fungerar bäst i
en kärleksfull, nära relation är
allmänt vedertaget. Det borde leda till den politiska slutsatsen
att samhället vinner på att i hela
sin uppbyggnad sträva efter att ge familjerna tillräckligt
stöd för att fullt ut kunna ta på sig sin
viktiga roll. I den lilla grupp som en familj utgör får
familjemedlemmarna möjlighet att möta
kärlek, omtanke och förståelse, men också att ställas inför
krav och ta ansvar. På det sättet
anknyter familjen som gemenskap till människans djupaste behov -
behovet att bli sedd och vara
en person som inte är utbytbar.
Under de allra första levnadsåren är barnets behov av
trygghet och närhet störst. Då sker
identifikationen med omvärlden, då grundläggs tilliten till
och respekten för andra människor.
Då grundläggs också det som vi kallar etik och moral. För att
den processen ska fungera bra
behöver barnet i första hand omges av ett fåtal personer.
Föräldrarna och familjen är då den
viktigaste, mest självklara och naturliga "lilla
gemenskapen".
Perfekta familjer och felfria föräldrar existerar
självfallet inte. Precis som i alla andra
sammanhang uppstår konflikter och begås misstag också inom
familjen. Men trots sina brister är
familjen den viktigaste byggstenen i samhället. Fungerar inte
familjen som bas fungerar inte
heller samhället.
En viktig förutsättning för att en familj ska fungera är
att alla respekterar vissa grundläggande
värden som jämställdhet och respekt för varje människas
integritet. En annan är att familjen inte
fungerar som en sluten enhet utan snarare som en bas för ett
vidare samhällsengagemang.
Ingen kan bättre avgöra vad som är bäst för barnet än
föräldrarna. Föräldrarna måste därför få
en reell möjlighet att välja barnomsorgsform och ett rejält
inflytande över barnomsorgens och
skolans utformning. Alla former av barnomsorg måste ses som
komplement till föräldrarnas
omsorg och utgå ifrån vad föräldrarna anser är bäst för
barnen. Dagens stöd till barnfamiljerna
strider mot viktiga principer som rättvisa, valmöjligheter och
god fördelningspolitik.
All erfarenhet visar att stabila och fungerande familjer är bra
för både barn och vuxna och en
förutsättning för ett gott samhälle. Därför är det viktigt
att lagstiftningen utformas så att den
innebär ett stöd för stabila familjerelationer.
Kristdemokraterna vill:
- att lagstiftningen utformas så att den innebär ett stöd
för stabila familjerelationer
- att föräldrarna ska kunna välja vilken barnomsorgsform som
passar familjen bäst
- återinföra vårdnadsbidraget till alla småbarnsfamiljer (10
procent av basbeloppet per månad
och barn fn. 3.640 kr/mån)
- ge lagstadgad rätt för föräldrar att vara tjänstlediga
under barnets tre första år
- förstärka familjerådgivningen
- arbeta för ett nätverksstöd för ensamföräldrar
Mer tid för barnen
Ur kristdemokraternas valmanifest 1998:
Mer tid för barnen
Familjestabilitet ska ses som ett mål och föräldrar ska
erbjudas stöd i form av
kompetent och kostnadsfri familjerådgivning samt
föräldrautbildning och
föräldranätverk.
För att småbarnsföräldrarna ska få mer tid för barnen
införs ett vårdnadsbidrag
från den 1 jan 1999. Det utges för barn som har fyllt ett men
inte tre år. Fullt
vårdnadsbidrag motsvarar tio procent av prisbasbeloppet enligt
lagen om allmän
försäkring (för närvarande 3 640 kronor) per månad. Det ger
många
kombinationsmöjligheter som kan anpassas efter familjens behov.
Om barnet har
plats i kommunal barnomsorg eller enskild barnomsorg som
får bidrag av en kommun, reduceras vårdnadsbidraget i tre steg.
Den lagstadgade
rätten till hel tjänstledighet för vård av barn förlängs
från ett och ett halvt
till tre år från barnets födelse.
Barnbidraget görs delvis behovsprövat. Alla får 700 kronor
per barn och månad
samtidigt som bostadsbidraget förbättras för dem som har det
sämst.
Familjeinkomsten ska vara avgörande för bostadsbidragets
storlek och ytnormen
för den bostadsbidragsgrundande ytan utökas med 10
kvadratmeter. Denna
omfördelning kostar inte statskassan något extra, men innebär
att samhällets
resurser når dem som bäst behöver dem.
Familjer med ensamstående mamma eller pappa kan behöva
särskilt stöd. Förutom de
ekonomiska förbättringar vi föreslår i form av
vårdnadsbidrag och höjt
bostadsbidrag bör ensamstående föräldrar erbjudas
nätverksstöd och möjlighet
till avlastning.
Kristdemokraterna
Rikstinget 1998
Rättspolitiskt manifest
En fungerande rättstat är oumbärlig för det goda
samhället. Ordet samhälle syftar på en gemensam grund, på
sammanhållning. En värdeneutral rättsstat är en omöjlighet.
I ett gott samhälle överförs de goda värdena och
värderingarna från generation till generation. Utan dessa
kommer relationerna mellan människor inte att fungera i
vardagslivet. Tillit och förtroende är grundläggande för all
verksamhet i samhället. Tilliten och förtroendet måste utgå
ifrån att respekten för varje människas unika värde är
införlivad hos varje medmänniska.
Rättsstatens uppgift är att ge en ram för dessa värden. Den
skall syfta till att skapa en samlevnad i fred mellan människor
och bidrar därmed också till att upprätthålla samhällets
grundvärden.
Instrumenten för en fungerande rättstat måste tilldelas
tillräckliga resurser och tillfredsställande kompetens. I
grunden handlar rättssystemets sätt att fungera om att
utövarna inom området har den grundläggande attityden till
uppgiften att tillgodose största möjliga rättvisa för de
enskilda människorna.
Förebyggande arbete
Den successiva ökningen av brottsligheten måste främst mötas
med förebyggande insatser.
Vuxnas insatser betyder mycket för att få barn och unga att
avstå från att börja begå brott. Föräldrar och andra vuxna
som har ansvar för barnuppfostran måste därför stöttas i
denna uppgift. Det är de vuxna i familjen och i skolan som ska
ge ungdomarna den sociala tryggheten inte, som i många förorter
till storstäderna, gängmedlemmar. Vi måste också kunna
stötta de vuxna så att de kan vara närvarande och delaktiga i
de ungas liv.
Höjd upptäcktsrisk, fasthet och konsekvens är viktiga signaler
i detta preventiva arbete. Att de vuxna i familjen får mer tid
för barnen har en rad positiva följdverkningar för barnet. Det
är i sig brottsförebyggande. Familjestabilitet bör
eftersträvas som ett grundläggande mål för samhället.
Även andra signalgivare har betydelse för införlivandet av de
goda värdena; skolan, medier, kamrater etc. Rätten utformad i
en lagstiftning är också den en signalgivare.
En uppskjuten alkoholdebut skulle minska brottsbenägenheten
under ungdomsåren. Tidiga alkoholvanor leder lätt över i andra
drogvanor, vilka i sin tur kräver stora pengar. Stora pengar kan
i ett sådant läge enbart införskaffas genom brottslighet.
Socialtjänstens familjekonferenser bör användas tidigt för
att förebygga brottskarriärer.
Polis och åklagare
Polisens uppgifter ska vara att förebygga brott, upprätthålla
ordningen samt utreda och beivra brott. Åklagarna ska väcka och
utföra åtal inom en tid som kan anses vara rimlig. För att
klara dessa uppgifter behöver polis och åklagare mer resurser.
Vardagsbrottsligheten måste bekämpas effektivt. Det är
oacceptabelt att inte snabbt åtgärda bostadsinbrott, överfall,
våld och hot, stölder, klotter och skadegörelse. I annat fall
undermineras tilltron till rättssamhället. Det är också
nödvändigt med effektiv bekämpning av den grova
gränsöverskridande brottsligheten, den ekonomiska
brottsligheten, den mc-relaterade brottsligheten, brott med
rasistiska inslag samt våld mot kvinnor.
En central samordnande funktion behövs för att bekämpa
narkotikabrottslighet. Narkotikahundar ska användas i ökad
utsträckning.
På polis- och åklagarmyndigheterna ska det finnas särskilda
ungdomsrotlar som arbetar förebyggande samt skyndsamt utreder
brott där ungdomar är inblandade.
Närpoliskontoren ska utvecklas och hållas öppna i betydligt
större utsträckning. Civilanställd personal för
administrativa uppgifter måste finnas i tillräcklig omfattning
så att poliser kan ägna sig åt fältarbete.
Det polisära arbetet måste också organiseras så att den
största tillgången till personal finns vid de tillfällen då
brottsligheten förväntas vara störst. "Nolltolerans"
skall vara en viktig ambition i arbetet. Vid allvarlig
organiserad brottslighet ska buggning och infiltration kunna
användas i ökad utsträckning. Lagstiftningen för straffbar
medverkan skall skärpas.
En särskild statlig utredning bör tillsättas för att se över
rutinerna för hantering av misstänkta övergrepp gjorda av
poliser.
Både polis och åklagare ges möjligheter till utökad
kompetens. Karriärmöjligheten för åklagare bör ses över
för att öka yrkets attraktivitet. Kvalificerade advokater ska
kunna biträda åklagare i komplicerade ekobrottsmål.
Domstolar
Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och avgöranden på
ett rättssäkert och effektivt sätt, beakta allas likhet inför
lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Dom skall levereras
inom rimlig tid.
Jourdomstolar med möjlighet till snabba ingripanden mot
ungdomsbrottslighet bör inrättas
Tingsrätterna bör bevaras. Det är viktigt att en
tillfredsställande domarkompetens upprätthålls för
rättssäkra domar. Det bör övervägas att tillföra
tingsrätterna förvaltningsmålen.
Domartjänster bör lättare bli tillgängliga även för
kompetenta åklagare och advokater. Domare bereds möjligheter
till utökad kompetens. För att undvika onödig
partipolitisering bör utnämningstrumentet för domare ses över
i syfte att förstärka domarnas integritet.
Organiserad brottslighet
Eftersom Sverige saknar en generell organisationslagstiftning är
det svårt att direkt förbjuda rasistiska eller andra kriminella
organisationer. Däremot är det möjligt att kriminalisera det
enskilda deltagandet i den typen av organiserad brottslighet.
Kriterier för ingripande skall vara någon form av våld, hot
eller tvång. Enskilds deltagande eller stöd till rasistiska och
andra kriminella organisationer bör alltså kriminaliseras.
Kristdemokraterna har under många år yrkat på att åtgärder
måste vidtas mot den ekonomiska brottsligheten, t ex genom en
ekobrottsmyndighet direkt underställd regeringen. För att lösa
problemen med de allra svåraste ekomålen och de mest avancerade
näringsrättsliga målen föreslås att marknadsdomstolen
regionaliseras till sex handelsrätter placerade i de städer som
nu har hovrätter, d v s Stockholm, Göteborg, Malmö,
Jönköping, Sundsvall och Umeå. Handelsrätterna skall, utöver
de uppgifter som idag åligger marknadsdomstolen, också få
kompetens att pröva civilrättsliga mål med anknytning till
ekonomisk brottslighet.
Miljöbrott ska ses som en del av den ekonomiska brottsligheten,
en brottslighet som ytterst hotar det demokratiska samhället.
Miljöbrottens karaktär är detsamma som traditionell
ekobrottslighet på det sättet att brottet begås i
näringsverksamhet och utgör ett utpräglat vinningsbrott.
Bekämpandet av miljöbrott kräver utpräglad kompetens och en
avancerad organisationsstruktur. Det vore naturligt för den nya
ekobrottsmyndigheten att handlägga ärenden som rör miljöbrott
och då även citesbrott, dvs brott som rör handel med växter
och djur.
Prostitution bedrivs ofta i form av organiserad brottslighet. Om
all prostitution kriminaliseras gör samhället en markering att
könshandel inte är acceptabelt och nyrekryteringen kan
motverkas. Denna åtgärd skulle sannolikt leda till att
prostitutionen minskar. Härmed kan mycket lidande undvikas. Det
är beklagligt att riksdagen valt att enbart kriminalisera den
ena parten. Det skapar en obalans i rättssystemet.
Det är givetvis angeläget att en kriminalisering åtföljs av
ett utbyggt system för att sätta in adekvata rehabiliterings-
och vårdinsatser för dem som är inblandade i prostitution och
som är i behov av detta.
Brottsoffer
Ett brottsoffer bör så långt det är möjligt hållas
skadeslöst och få stöd och hjälp för återgång till ett
normalt liv. Det offentliga måste också se till att
utbildningen och fortbildningen för de grupper som i sitt
dagliga arbete kommer i kontakt med brottsoffer erhåller
relevant kunskap om brottsoffers situation och behov.
Det offentliga bör medverka till att adminstrativt stöd ges
till Brottsofferjourernas verksamhet.
För att stödja vittnens och målsägandes trygghet vid
domstolsförhandlingar bör det finnas tingshusvärdar.
Kriminalvård
Kriminalvården ska inge förtroende hos allmänheten genom att i
sin verksamhet eftersträva en balans mellan samhällsskydd och
respekt för den intagnes personliga värdighet. Målsättningen
ska vara meningsfulla insatser för att möjliggöra ett liv utan
brottslighet.
Familjegruppskonferenser och samhällstjänst är viktiga inslag
i en god kriminalvård.
Alla anstalter ska var drogfria. Personalen ska ges resurser och
möjligheter att kontrollera att drogfriheten efterlevs.
Grundlagarna
Det är nödvändigt att genomföra en översyn av de svenska
grundlagarna. Grundlagarna skall präglas av en människosyn som
beaktar människans värde, förutsättningar, behov och ansvar.
Det behövs en författningsdomstol där man direkt kan få
påstådda kränkningar av civila rättigheter (både
rättsfrågor och sakfrågor) prövade.
Två grundlagar reglerar idag informations- och yttrandefriheten;
tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Dessa
två grundlagsområden flyter idag alltmer samman. Arbetet på en
enhetlig yttrandefrihetslagstiftning bör påbörjas.
Justitiekanslern är dels regeringens advokat och utredare av
olika företeelser inom den statliga förvaltningen, dels
åklagare som beslutar om åtal mot domare i Högsta Domstolen
och Regeringsrätten, dessutom också åklagare i vissa mål
enligt tryckfrihetsförordning och yttrandefrihetsgrundlag. Denna
dubbla roll är diskutabel. En förändring och uppdelning av
justitiekanslerns befogenheter bör därför genomföras efter en
noggrann analys.
Tull, kustbevakning och skattemyndigheter
För att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten ska
tull och kustbevakning ges erforderliga resurser.
Skattemyndigheter ska ha goda möjligheter att undersöka
skattebrott och annan ekonomisk brottslighet.
Ekonomiska ramar
Ramen för rättsväsendet under de kommande tre åren bör
utökas med 990 milj kr utöver regeringens nivå (år 1999 380
milj kr, 2000 330 milj kr samt 2001 280 milj kr).
Skattebrottsarbetet och tullen bör ges 900 milj kr utöver
regeringsnivån samt kustbevakningen 135 milj kr under
treårsperioden. Totalt ger det ett tillskott för
rättsväsendet och övrig brottsbekämpning med 2.025 mrd kr
under tre år.
| Hittills har stycken besökt denna sida |