ĐĪāĄąá>ū˙  ū˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙ÜĨhcā eņ1´:ņ.8ē8ēē9ē9ē9ē9ē9Î9Î9Î9Î9Î9Î9 Ø9 Î9ä91â9â9â9â9â9â9â9â9â9ä9ä9ä9ä9ä9ä9:Xm:Gä9ē9â9â9â9â9â9ä9â9ē9ē9â9â9â9â9â9â9ē9â9ē9â9â90|ĖČßŊÎ9Î9ē9ē9ē9ē9â9â9â9â9Nej till vårdnadsbidrag – för en rättvis familjepolitik Vänsterpartiet sade nej till vårdnadsbidraget då det infördes av den förra borgerliga regeringen. Vårdnadsbidraget avskaffades sedan av den nytillträdda socialdemokratiska regeringen med vänsterpartiets stöd och vi kommer att motsätta oss liknande förslag även i framtiden. På 1960- och 1970-talen kämpade svenska kvinnor för rätten till offentlig barnomsorg och för rätten till arbete och en egen lön att leva på. En förutsättning för kvinnors utträde på arbetsmarknaden var den stora utbyggnaden av offentlig barnomsorg som då påbörjades. Ett återinförande av vårdnadsbidraget skulle hota dessa landvinningar. Istället verkar vi för en bra och väl utbyggd barnomsorg, en stärkt föräldraförsäkring och sex timmars arbetsdag. Kristdemokraternas förslag till vårdnadsbidrag går ut på att ett bidrag ges till föräldrar som inte utnyttjar kommunal barnomsorg. Bidraget är på 10 procent av basbeloppet (för närvarande 3640 kronor före skatt). Den som använder kommunal barnomsorg på deltid får ett lägre bidrag. Bidraget ska ges till barn som fyllt ett men inte tre år. Vänsterpartiets kritik Verklighetsfrånvänd familjesyn Kristdemokraterna pratar om ”familjerna” i detta sammanhang som om familjer var enhetliga, harmoniska och jämställda grupper med en mamma och en pappa och ett eller flera barn. I verkligheten lever många barn ensamma med en av föräldrarna (oftast mamman). I de familjer där mamman och pappan lever ihop så är det vanligaste att mannen tjänar mer och lönearbetar mer medan kvinnan tar ett större ansvar för hem och barn samt vård och omsorg om sjuka och gamla anhöriga. Denna verklighet gör att förslaget om vårdnadsbidrag får ödesdigra konsekvenser. Vårdnadsbidraget i kristdemokraternas tappning är så lågt tilltaget (ca 3600 kr före skatt) att möjligheten att vara hemma med sina barn med vårdnadsbidraget som enda inkomst bara skulle uppstå för de föräldrar som inte är ensamstående, dvs där det finns en annan (relativt hög) inkomst. På grund av de stora löneskillnaderna mellan kvinnor och män och på grund av inlärda föreställningar om könsroller är det fortfarande framförallt kvinnor som ansvarar för att ta hand om barnen. Kontentan blir att ett vårdnadsbidrag stärker kvinnors beroende av mäns inkomster i de fall där det kan utnyttjas fullt ut. Ensamstående mammor och familjer med två låga inkomster har ingen möjlighet att låta en av föräldrarna vara hemma heltid med de små barnen. När man argumenterar för vårdnadsbidraget med tal om att ”varför kan inte de som vill få vara hemma med barnen upp till tre år?” – ja, då handlar det bara om de föräldrar som bor tillsammans och där den ene (mannen) har så hög inkomst att den andra (kvinnan) kan vara hemma mot vårdnadsbidrag. Detta förutsätter också att den med högst inkomst verkligen inte går ner i arbetstid – alltså riskerar det att innebära att hindren för pappornas delaktighet i barnskötseln ökar ännu mer. Kan man då inte dela på både jobb och vårdnadsbidrag i en familj med två föräldrar? Jo, man kan tänka sig en situation där båda jobbar halvtid och båda är hemma halvtid. Det vore bra för barnen och bra ur jämställdhetssynpunkt om papporna på det sättet tog större ansvar för barnen när de är små. Vi kan dock säga med mycket stor säkerhet att detta knappast lär bli särskilt vanligt. Återigen p.g.a. löneskillnader och inlärda könsrollsmönster. Detta är ju saker som vi vill ändra på (till skillnad från Kd?), men politiken måste utgå från den verklighet vi nu har – och då innebär vårdnadsbidraget ett bakslag för jämställdheten. Vårdnadsbidraget leder troligen också - för den som tar ut det – till lägre livslön, mindre sjukpenning och en fattigare ålderdom. Valfrihet – myndighetsstyrning? Vårdnadsbidraget marknadsförs med argumentet att föräldrar är bättre än myndigheter på att avgöra formen för tillsynen av barnen. För det första gäller alltså detta resonemang bara för de familjer som har de ekonomiska förutsättningarna att utnyttja vårdnadsbidraget fullt ut. För det andra är barnomsorg ett område där det blir särskilt tydligt att vi alla är beroende av varandra – av samhällelig organisation och samverkan. ”Myndigheterna” i det här fallet är just former av demokratisk samhällelig organisation och samverkan. Argumentationen glömmer att varje sätt att organisera barnomsorgen är resultatet av ett växelspel mellan enskilda föräldrar och olika samhällsinstitutioner. Så även de former som skulle uppstå som ett resultat av ett vårdnadsbidrag. Vårdnadsbidraget är en form för barnomsorg som skulle det leda till en omfördelning av makt och resurser från kvinnor till män – något som missgynnar barnen. Alltså: även ett vårdnadsbidrag vore ett sätt för ”myndigheterna” att styra föräldrarnas val av barnomsorgsform. Med insikten om att varje val av barnomsorgsform i stor utsträckning är styrt av ”myndighetsbeslut” eller demokratiska beslut – då måste vi se till att dessa beslut styr i rätt riktning. Vi menar att vårdnadsbidraget styr i fel riktning. Vi tror i huvudsak att den kommunala barnomsorgen är en bra pedagogisk inrättning för de allra flesta barn. Finansieringen Vårdnadsbidraget innebär också en mycket stor belastning för statsbudgeten. Det kommer att kosta 4 miljarder kronor, varav 2 miljarder är tänkta att finansieras med nedskärningar inom den kommunala barnomsorgen. Denna nedskärning på 2 miljarder ska enligt kristdemokraternas vårbudget från 1998 ske redan under 1999. Det handlar om en omedelbar minskning av barnomsorgskostnaderna med ca. 5 procent – och redan idag är personaltätheten alldeles för låg på många daghem. Siffran 5 procent är dock troligen missvisande. Tanken är ju att man ska skära ner för att den kommunala barnomsorgen ”inte behövs” i samma utsträckning när det finns ett vårdnadsbidrag. Men vårdnadsbidraget gäller ju bara 1-3-åringar, varför man kan misstänka att kristdemokraterna vill lägga hela nedskärningen om 2 miljarder på just denna åldersgrupp. Det skulle alltså i praktiken kunna röra sig om en nedskärning med 10 procent för de minsta barnen på dagis. Detta stämmer också med kristdemokraternas antagande om ”ett förväntat minskat tryck på kommunal barnomsorg på cirka 10 procent i de aktuella åldersgrupperna.” Problemet är bara att man inte hur lätt som helst från ett år till ett annat tar bort tio procent av barnomsorgens kostnader för lokaler, administration och personal. Samtidigt som man finansierar vårdnadsbidraget med nedskärningar påstår kristdemokraterna emellertid att reformen kommer att leda till förbättringar inom barnomsorgen: ”Med ett minskat tryck på kommunal omsorg för barn mellan 1 och 3 år ökar förutsättningarna för att grupperna ska hållas små, särskilt för de mindre barnen.” Sammantaget kan man säga följande om finansieringen: Enligt kristdemokraterna själva kostar reformen 2 miljarder. Redan detta är mycket pengar som behövs till andra familjepolitiska satsningar (se nedan). Reformen är dessutom antingen underfinansierad eller finansierad med brutala nedskärningar i barnomsorgen – troligtvis båda sakerna på en gång. Samtidigt påstås den minskade efterfrågan på barnomsorg leda till förbättringar i verksamheten. Snacka om att både vilja äta kakan och ha den kvar! Trots att kristdemokraterna är hederliga nog att ta upp vårdnadsbidraget som en ökad kostnad i sitt budgetalternativ så påstår man att det vore ”en stor samhällsekonomisk vinst för såväl kommunerna som staten” om föräldrarna stannade hemma med barnen i minst tre år! Detta kan bara grundas i ett synsätt där kvinnors förvärvsarbete ses som en belastning för samhället och en föreställning om att det inte bara är trevligare eller moraliskt mer högtstående, utan också effektivare och billigare, om var och en sköter sitt (barn) än om vi samarbetar. Vänsterpartiets alternativ Kommunal barnomsorg är bra Bakom argumentationen för ett vårdnadsbidrag kan man skymta ett ifrågasättande av den kommunala barnomsorgens förtjänster. Förskollärarna och barnskötarna inom den kommunala barnomsorgen gör dock oftast ett mycket bra arbete, trots den press de utsatts för genom de senaste årens nedskärningar. Flera undersökningar visar också att barn som gått på dagis klarar sig bra i bland annat skolan. Barn som går på dagis får viktig social träning och pedagogisk stimulans. Dagis kan ofta lära barn att ta hänsyn till varandra och att samarbeta i en grupp. För de många barn som faktiskt far direkt illa i hemmet innebär dagis ofta en fristad. Förutsättningen är dock givetvis att det är ett dagis som fungerar bra. Därför är det viktigt att stoppa nedskärningspolitiken i kommunerna. Vi vill tillföra kommunerna ytterligare 5 miljarder kronor, bland annat för att stärka barnomsorgen. (Så här i valrörelsen bjuder alla partier över varandra när det gäller att satsa på skola vård och omsorg. Ökade resurser till kommunerna är dock en politik som vi stått för under hela mandatperioden, och kommer att stå fast vid även efter valet.) Kvinnors förvärvsarbete är bra För oss är det viktigt att främja kvinnors förvärvsarbete, eftersom vi tror att ett eget arbete och en egen inkomst är grundläggande för såväl kvinnors självständighet och oberoende från de män de lever ihop med som för kvinnors möjlighet att utvecklas som individer och samhällsmedborgare. Vi menar att en sådan kvinnofrigörelse också gynnar barnen. Om inte kvinnor ges möjlighet att dela makten i samhället och omsorgsansvaret med männen tillvaratas inte heller barnens intressen på bästa sätt. Kommunal barnomsorg i olika former är ett mycket bra sätt att kombinera pedagogisk stimulans och kvinnors förvärvsarbete. Verkliga lösningar på verkliga problem Även om vårdnadsbidraget styr åt fel håll så är det grundat i en problematik som är högst verklig för många småbarnsföräldrar. Småbarnsföräldrar har ofta svårt att få ekonomin att gå ihop. Det är svårt att få föräldrapenningen att räcka till ända tills barnet är moget att börja på dagis och får dagisplats. Det är svårt att kombinera heltidsarbete (därtill ofta övertid) med skötsel av barn och hem – även om man har tillgång till dagis. Dessa problem vill vi dock lösa på helt andra sätt. Den viktigaste åtgärden är en allmän arbetstidsförkortning. Dessutom vill vi förlänga föräldraförsäkringen samt höja ersättningsnivåerna och successivt öka antalet kvoterade månader i föräldraförsäkringen. Slutligen vill vi stärka kommunernas ekonomi. Vi vill genomföra en arbetstidsförkortning. I ett första steg vill vi sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan (7 timmar om dagen); på sikt vill vi ha 6 timmars arbetsdag. En sådan reform skulle göra det lättare att kombinera barn och förvärvsarbete och att jämna ut fördelningen av såväl det betalda som det obetalda arbetet mellan män och kvinnor (och mellan arbetande och arbetslösa). Föräldrapenningen är – särskilt om våra förslag på förstärkningar skulle gå igenom - så pass hög att de flesta har en reell möjlighet att både vara hemma med sina små barn och samtidigt förbli ekonomiskt oberoende. Vi vill höja ersättningsnivån från nuvarande 80 procent i ett första steg till 85 procent, och på sikt till 90 procent. Vi vill också verka för att män i större utsträckning utnyttjar föräldraförsäkringen. När det gäller de kvoterade föräldramånaderna (varje förälder har en månad var reserverad som hon/han inte kan överlåta till den andre föräldern – den s k pappamånaden) vill vi öka redan nu till 90 procent, för att ytterligare främja att pappor utnyttjar föräldraförsäkringen. Vi vill också successivt öka kvoteringen föräldrapenningen och förlänga den tid man kan få föräldrapenning till på sikt 18 månader. Vi vill stärka kommunernas ekonomi så att barnomsorgen byggs ut. Idag bryter många kommuner mot barnomsorgslagen, som säger att kommunerna är skyldiga att ordna med barnomsorg åt alla barn över ett år. Vi vill tillföra kommunerna 5 miljarder kronor utöver vad regeringen tillför. Att stärka kommunernas ekonomi är en politik vi har fört länge och kommer att fortsätta att föra – inte bara i valtider. Ą¤‚.ĨÆAĻܧn¨ŠŠnĒĢ ų ũ ÄÉA)D)q)s)č)ę)ņ12ūūūūūüuV 8Jby˜ž  Š…†Ļ īM>c!~!™!$˙%&‰(°(—+"-`0ņ1ūüüüúøüüüüüöøüøüüüüüúøüüøüøüØØØ 4˙hˇK@ņ˙Normal3ac,@, Heading 1 h´Uc0k$,@, Heading 2 đxUc$k$*@* Heading 3 ´<Uc"A@ō˙Ą"Default Paragraph Font2@ōList 26åū&ūO&Hängande indrag7Éũb0@b List BulletG h˜ū 4€hB@" Body Textxņ.2˙˙˙˙2ņ1˙@1Times New Roman Symbol "Arial"€Š s)& s)&Š:)&Ę´&ƒRGNej till vårdnadsbidragBirger ÖstbergBirger Östberg ū˙˙˙ũ˙˙˙"ū˙˙˙*ū˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙ū˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙Root Entry}E  ˙˙˙˙˙˙˙˙ ĀF0|ĖČßŊ!€WordDocument(Ų˙˙˙˙´:CompObj˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙jSummaryInformation(˙˙˙˙˙˙˙˙Øū˙˙˙ ū˙˙˙ ū˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙ū˙ ˙˙˙˙ ĀFMicrosoft Word Document MSWordDocWord.Document.6ô9˛qū˙ā…ŸōųOhĢ‘+'ŗŲ0¨˜ ĀĖäđü  $0 X d p |ˆ˜ äNej till vårdnadsbidragBirger ÖstbergNormalBirger Östberg1Microsoft Word for WindoDocumentSummaryInformation8˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙ Ü˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙ū˙ ˙˙˙˙ ĀFWord-dokument MSWordDocWord.Document.8ô9˛qt |ä RiksdagenR Nej till vårdnadsbidragws 95tm@@|č6ÚŊ@sČßŊ@sČßŊĘ´&ū˙ÕÍ՜.“—+,ųŽ0Ŧ@H\d lt |ä RiksdagenR Nej till vårdnadsbidrag