Nr 5 1998

Studiebesök på Norrhammarskolan

Vi blev chockade när vi kom in i Norrhammarskolan. Väggarna var målade med tristess och golven indränktra i dysterhet. Skåpen utstrålade negativa vibrationer medan soffgrupperna som var utplacerade här och där var fullkomligt sönderklottrade. Och här uppfostras en del av Sveriges framtidshopp! Skandalöst!
Vi fortsatte i den karga korridoren. Modlösa av det vi hittills sett och med darrande händer slet vi upp dörren till syslöjden.

Återigen blev vi chockade men denna gång i positiv mening, det himlen som öppnade sina portar för oss, vi fullkomligt kände lycka och glädje strömma emot oss. Rummet var fyllt av sköna ungdomar som utstrålade arbetsglädje, harmoni och livslust. Symaskinernas smattrande och saxarnas gnisslande ljud tillsammans med de glada, klingande skratten utgjorde för oss en hel symfoni. En röd fredsduva hängde beskyddande på väggen och bänkarna var vackert olivgröna. Här kände vi oss hemma, här ville vi stanna för alltid.

För att allt det vackra vi upplevt inte ska gå förlorat för eftervärlden har vi också intervjuat några få lyckligt utvalda.

PJ gör snödamasker.

  • Vem är du PJ? - Bra fråga. Hur ska jag veta?
  • Har du alltid drömt om att göra snödamasker? - Ja, första gången var när jag var fyra år. Mitt liv har varit väldigt tomt p. g. a. det här. Jag har alltid känt att jag saknat något. Och nu har jag äntligen insett att det är ett par snödamasker.
  • Har du något speciellt syminne som du vill dela med dig av? - Hmm, ja i fyran skulle jag brodera en väldigt svår och komplicerad björn med korsstygn. Och jag hade en väldigt sur och oförstående fröken som inte alls stödde mig i mitt svåra arbete. Det har bränt sig fast inom mig.

    • Peter är kursledare.

  • Har du alltid velat vara sykursledare? - Ja, ända sedan en gammal elak ragata (min syfröken) sa till mig att jag inte kunde sy.
  • Mår du bra när du syr, Peter? - Ja, jag minns speciellt en gång när jag sydde en marsian. Det var väldigt speciellt på något underligt vis.

    • En sista intervju, med Spruttan.

  • Vem är du Spruttan? - Ja, jag heter ju Susann egentligen.
  • Vad gör du Spruttan? - Jag lagar min hundkörningsutrustning.
  • Varför det Spruttan? - Jag, Chiro och Göran Kropp sticker iväg till Sydpolen nästa vecka. Så jag tänkte att det är bäst att göra i ordning utrustningen.

    • Anna och Liselott

    Det är nu lite drygt 60 år sedan distriktet, d v s IOGT:s pojkscoutdistrikt, bildades. Det skedde den 2 november 1938 i Bolidens folkskola. Distriktet hade då två kårer, Skellefteå och Boliden. Distriktets förste distriktschef var Göte Lundgren från Skellefteå.

    Året efter hade en ny kår bildats i Byske. Då hade distriktet också sitt första läger. Det var i Varuträsk den 2 - 7 juli. Lägret hade 38 deltagare och den totala lägerkostnaden var 196,88 kronor. Till lägret hade distriktet fått ett anslag på 50 kronor från distriktslogen. Resterande kostnader betalades av kårerna. Till saken hör att kårerna i Skellefteå och Boliden hade fått varsitt bidrag på 35 kronor från HK. (HK var dåvarande förbundsstyrelsen.) Lägerdeltagarna hade varit mycket nöjda med lägret och önskade ett liknande läger även nästa år.

    Sedan dess har distriktets verksamhet och medlemstal gått upp och ner. Ett tag hade distriktet kårer i åtminstone nio orter.

    Enligt Stina Bäckström bildades IOGT:s flickscoutdistrikt 1948. Det är således 50 år i år. Flickscoutdistriktet var ett tag Sveriges största.

    Nille

    I sommar blir det läger på Kungshol. Lägret heter Constriktor men kommer trots det knappast att krama livet ur dig. Läger brukar vara mest kul och lite jobbigt.

    Om fyra veckor är ni ju inbjudna till skidhajk. Inbjudan fick ni i senaste ordinarie numre av Norrskenet. Peter, Liselotte och Anna vet kanske mer.

    För övrigt kan vi se fram emot Jul och ett Nytt År vilka båda är nära.

    Nille