DIA PSALMA - Stockholm, Gröna Lund 940520
Ruggigt drag - trots vakterna
Publik: 4000. Konsertens längd: 55 minuter. Antal extranummer: Ett med flera låtar (sedan drogs strömmen ur). Mest uppseendeväckande: Att tre man kan få till så mycket ljud, trots att gitarren är alldeles för lågt mixad. Värst: Vakterna framför scen.
Egentligen var det synd om vakterna på Dia Psalmas konsert igår. Sannolikt är de oerhört auktoritärt uppfostrade och de fick nog mycket stryk som barn. Synd bara att Dia Psalmas fans var tvungna lida för det. Det var många år sedan jag såg så brutala vakter på en konsert. Killar som bara försökte stagediva lite kastades brutalt ut från Grönan, jag såg polisgreppet (bryta armen bakåt) tas på killar som bara var glada. En kille fick sina jeans sönderslitna... Kanske missuppfattade vakterna alltsammans, men det var faktiskt inte en fotbollsmatch och det var ingen aggressiv stämning. Publiken hade bara kul! Det var ett ruggigt drag! Men kanske är det människor av den typ som vakterna tillhör som gör att Dia Psalma har så stor publik. Dia är på ett sätt 90-talets proggare och dessutom det första gladpunkbandet som lyckats leta sig in på listorna i Sverige på 90-talet. Det är oerhört glädjande.
De är snabba, råa och har så otroligt mycket att säga i sina texter.
"Mamma" är en svidande kritik mot alla kändisar som hellre går på kändispartaj än stannar hemma och tar hand om sina barn. "Hon får" handlar om incest och "Emelie" är en uppmaning till en tjej att lämna killen som slår henne. Enkelt och rakt om saker som pågår mitt ibland oss. Dia Psalma står på de svagas sida.
De är inga stora musiker, och till en viss del saknar jag det folkmusikinspirerade som de körde när de hette Strebers. Men det kändes oviktigt igår, för Dia Psalma har glöd, energi och känsla att erbjuda var och en.
Om bara vakterna på Grönan igår satte sig ner och lyssnade en dag kanske de också skulle bli lyckligare människor.
(betyg: 4 av 5)
(Annika Sundbaum-Melin, Aftonbladet 21 maj -94)
DIA PSALMA - Luleå, Delfinen 940611
(med Charta 77, Köttgrottorna, D.L.K, Coca Carola, Radioaktiva Räker, Gymnastiken, Näckens lerungar & Pöbel)
Avslutade gjorde Dia Psalma, och dom förstörde sin konsert genom att spela alla sina låtar ungefär trettio gånger för snabbt. Ni skulle ha hört "Elsa", rena helgerånet. Det var för övrigt deras enda Streberslåt. Dia Psalma spelade kanske sjuttiofem minuter, en av deras första spelningar med sin nya gitarrist förresten, och sen var galan slut, redan vid ett-tiden.
(Erik Niva, nr.1 -94)
DIA PSALMA - Köping, Raj Raj-festivalen 940617
Fredagskvällens final stod Dia Psalma för (Pouppée Fabrikk som följer har inte mycket mer att tillägga). Det största bandet inom punken under våren gav fullt ös. Och även jag, som inte har mycket till övers för punk, kunde inte låta bli att ryckas med. Texterna i bland annat Mamma manade samtidigt till eftertanke. Sara Edin med violin hjälpte upp bandet flera snäpp musikaliskt. Tyvärr spelade hon flera låtar innan mixerkillarna upptäckte att hon inte hördes särskilt väl. Men det var också ett av de få missöden som inträffade med ljudet under hela kvällen.
Och när Dia Psalma gör folkvisor, är de mycket bättre än vissa andra band som gör anspråk på att ta tillvara det nordiska arvet. Visan och folksången har i och för sig slagit igenom överallt. Nästan alla band under fredagen (och lördagen) gjorde försök till nya eller covers på gamla tralliga slingor.
(Rut Hermansson, Bergslagsbladet 20 juni -94)
DIA PSALMA - Östersund, Storsjöyran (del 1) 940722
Konserten slutade i kaos
Efter tre låtar utbröt panik. Punkgruppen Dia Psalma blev tvungen att avbryta sin konsert på Storsjöyran i Östersund i natt. Tjugo personer omhändertogs för klämskador och tre fick föras till sjukhus.
Tre fick föras till sjukhus i natt
Tältet som Dia Psalma skulle spela i hade plats för 2000 besökare. Det kom 5000. Efter tre låtar utbröt panik framför scenen. Unga flickor och pojkar som kommit för att se sina idoler klämdes och svimmade.
"Det var hemskt"
Då fick gruppen order av polisen att sluta spela.
- Det värsta jag varit med om, säger Dia Psalmas gitarrist Pontus Andersson till Expressen. Folk var alldeles galna. Reinhold Lundblad var en av många polismän på plats. Han blev ögonvittne till dramat.
- Tältet var på tok för litet. De som stod längst fram såg ut att knäcka sina revben. Det var hemskt.
Dia Psalma har aldrig tidigare varit med om att en konsert blivit avbruten.
- En jävla arrangörsskandal, säger Pontus Andersson. Det var totalt kaos i det där tältet.
Enligt Röda korsets personal på plats fick 20 ungdomar omhändertas sedan de svimmat eller tappat andan i tumultet. De personer som fördes till Östersunds sjukhus akutmottagning kunde lämna sjukhuset utan allvarliga skador.
Dia Psalma genomförde senare hela sin konsert på en annan scen utan några problem.
(Daniel Lindström, Expressen 23 juli -94)
DIA PSALMA - Östersund, Storsjöyran (del 2) 940722
Puckopunk - Dia Psalma förtjänar inget bättre
På sina ställen är trycket efter Dia Psalma enormt. I Östersund fick konserten flyttas till en större scen på grund av trängsel och allmänt kaos. Helt otroligt. Kanske är det Dia Psalmas enkla och raka punk som är förklaringen till deras stora popularitet. Förmodligen är det bristen på annat. När man väl lyssnat igenom Ebba Gröns gamla skivor finns det inte så mycket mer svensk punk att välja bland. En jämförelse banden emellan är för orättvis för att ens komma på tal.
Nonchalanta
Dia Psalma är dessutom synnerligen mediokra live. De spelar slarvigt och är allmänt nonchalanta. Ryktena om att vissa medlemmar i bandet var så tankade att det var ett under att de ens stod upp på scenen verkade inte helt tagna ur luften, milt uttryckt. Jag har hört death metal som är mer melodiös, jag har hört Whitney Houston-ballader med mer ös och jag har hört One more time-singlar med mer gitarrklös. Men grabbarna i Dia Psalma bara står och slänger med håret och harvar på. Puckopunk.
(betyg: en överkryssad geting)
(ANDERS NUNSTEDT, Expressen 24 juli -94)
DIA PSALMA - Visby, Roxy 941017
(med Sober)
Ordnade ett jäkla drag
Det fanns de som hade en lugn hemmakväll igår. Sedan fanns det de som gick till Roxy för att se nykläckta stjärnorna Dia Psalma med förbandet Sober. GT:s reporter hörde till de senare.
Tack vare en strulande bas och en propp som gick fick vi inte höra mer än 45 minuter Dia Psalma. Sober spelade i 40 minuter.
Kastade sig handlöst
Men inga av de applåder som förbandet fick kunde jämföras med de ovationer som Ulke, Ztikkan, Pontus och Stipen i Dia Psalma fick ta emot när de äntrade scenen.
De öppnade med "Gryningsvisa i D-moll", och fortsatte utan paus med "Den som spar". När de sedan spelade hiten "Alla älskar dig" bröt det verkligen loss.
Kan ni tänka er folk som tar sig upp på scenen, springer runt musikerna, tar sats och kastar sig handlöst ut i folkhavet. Kan ni sedan tänka er hur det kan vara att stå i samma folkhav och träffas av en hårdrockare på 90 kilo?
Det var, som ni har kunnat konstatera, fullt ös. De spelade huvudsakligen bara egna låtar. Undantagen utgjordes av en cover av en Streberslåt och en egen version av "Great balls of fire". Den fick säkert Jerry Lee Lewis att vända sig i sin grav, men på Roxy föll den publiken väl i smaken.
"Vi vill ha drag"
Alla de som har köpt Dia Psalmas platta "Gryningstid" och inte var där och såg dem gjorde nog sitt livs största misstag. Musiken på skivan och det som framfördes i Roxys lokaler går inte att jämföra. Ljudet var så direkt, volymen så öronbedövande och trummorna så befriande att det enda man ville var att låta sig sugas upp i den extas som publiken på golvet upplevde.
- Vi vill ha ett jäkla drag, sade Stipen innan konserten. Det fick de. Minustecknet var bara att det tog slut alldeles för fort. Men tekniska problem lär väl alla vi älskare av livemusik få leva med.
(Mats Pettersson, Gotlands Tidningar 18 okt. -94)
DIA PSALMA - Gävle, Café Q 941019
(med Sober)
Snabbt och hårt med Dia Psalma
Punk eller inte alls punk, det är en av frågorna man kan ställa sig om bandet Dia Psalma. Gick till Café Q på onsdagskvällen för att om möjligt få ett svar.
Punkare, ex-punkare eller hårdrockare med förkärlek till folkmusik. Benämning är egentligen onödig! Snabb är den, deras musik. Och säljer gör den dessutom, så varför haka upp sig på detaljer?
Efter en halvtimmes uppvärmning av förbandet Sober, var det så dags för kvällens huvudattraktion Dia Psalma att äntra scenen. Framför dem stod en mycket ung och förhållandevis ivrig publik.
Musiken är snabb, tät och stundvis mycket skickligt framförd. Det blev 50 minuter av den hårdare varianten rock med inslag av folkmusik och med tydliga punkinfluenser. Texterna och sången känns dock på något vis för konstruerade. Lite för många, tydliga ord på ämnen som inte direkt engagerar. Men, allt sker i ett imponerande tempo som hindrar det från att bli alltför patetiskt. Och av allsången och det intensiva hoppandet framför scenen att döma, så gick det hem hos publiken på Café Q.
En och annan cover bjöds det på, men höjdpunkten var nog ändå listhiten "Tro rätt, tro fel" som figurerat flitigt i radion den senaste tiden. Bandet är värda sina tre öron i betyg, men också en större och något bredare publik än den som mötte upp på Café Q denna onsdagskväll.
(betyg: 3 av 5)
(Marika Rasmusson, Arbetarbladet 22 okt. -94)
DIA PSALMA - Sollefteå, Hullsta gård 941021
(med Sober)
Järnrörs satsning på hårdrock drog storpublik
Deras senaste arrangemang var att ta hit Dia Psalma och det relativt nya bandet Sober. Kvällen blev en succé och järnrör har all anledning till att vara nöjda.
Lyckad satsning
När fredagen kommit var redan över femhundra förköpsbiljetter sålda och under kvällen löste tvåhundra till in sig. Så det var definitivt inget publikfiasko denna gång som det tyvärr varit många gånger tidigare när man för en gång skull försökt ordna något annorlunda.
Trängseln framför scen ver det enda som var lite tråkigt. Stage diving var förbjudet, men ändå fanns det vissa som inte kunde tänka sig att ta lite hänsyn utan var tvungna att handlöst kasta sig ut över publikens huvuden, med värsta kängorna sparkande på det som fanns i vägen.
Ett finger i örat, en armbåge i halsen, en känga i huvudet eller en skalle i bakhuvudet fick man helt enkelt acceptera om man ville stå längst fram, och hade man väl kommit så långt som fram till scenen så gick det bara inte att ta sig därifrån, eller röra sig över huvudtaget. Tråkigt nog så fick man bära bort några som till slut inte kunde andas längre. Men dessa fick en snabb och sakkunnig vård av de Röda kors arbetare som fanns på plats.
Publiken med på noterna
Man började insläppet klockan nio och när det gått en timme så var det en otrolig stämning. VA snackade lite med de bägge banden innan de skulle in på scen och satt i logen och laddade upp, något trötta efter en födelsedagsfest kvällen innan. Vi frågade bland annat om de hade något nytt på gång. Dia Psalma har haft fullt upp efter succén med cd´n "Gryningstid" och har inte haft tid att jobba på något nytt material. Men när det blir lite tid över så ska de skriva lite igen, och kommer kanske tillbaka till Sollefteå.
Kommer kanske igen
- Tycker dom om oss så kommer vi väl tillbaka, som en av bandmedlemmarna sa, och nog var det tydligt att de var omtyckta så vi hoppas att de håller sitt ord.
De hade inte hunnit vara i Sollefteå mer än ungefär fyra timmar när VA pratade med dem och hade därför inte så mycket att säga om Sollefteå, men hade i alla fall hunnit med att besöka Systembolaget och leksaksaffären, där de införskaffat ett billigt TV-spel. Annars verkade de lite imponerade över att Hallsta säljer Sveriges billigaste öl, vilket de nog tänkte utnyttja, och de tyckte också att Sollefteå-ölet Zeunerts var helt okej.
När vi undrade om det var något som de ville ha sagt till Sollefteås befolkning, så fick vi det något kryptiska meddelandet: Sorry Mario, men vår prinsessa bor i ett annat slott, att framföra till VA´s läsare.
Sober och Dia Psalma hade i fredags gjort åtta konserter på åtta dagar och hade tio kvar så de kände sig lite slitna. Men det syntes i alla fall inte på scenen och Dia Psalma ropades ut på extranummer. Några i publiken verkade vilja stå kvar hela natten om de fått.
(Ullis Häggqvist, Västernorrlands Allehanda 24 okt. -94)
DIA PSALMA - Ronneby, Rainbow 950524
Bejublad premiär för Dia Psalma
Ett stort jubel mötte Dia Psalma när de steg upp på scenen. Inför 400 förväntansfulla ungdomar mellan 13 och 30 år drog Dia Psalma igång sin Sverige-turné i Ronneby.
Förköpsbiljetterna var slutsålda och kön lång utanför Rainbow när hårdrocks-punkbandet Dia Psalma hade premiär.
- Vi har ju inte spelat inför publik på ett halvår, så det är nervöst, säger Pontus, bandets gitarrist. Konserten inleddes med Gryningsvisan i D-moll från CDn Gryningstid som sålt i cirka 70.000 exemplar. Sedan följde bland annat Vemodsvals från den alldeles färska mini-CDn som kom ut i dagarna, Hundra kilo kärlek. Höjdpunkten var Balladen om lilla Elsa då hela publiken stämde in, och kontakten mellan publiken och bandet var total.
I höst kommer Dia Psalma ut med sin nya fullängdsCD, men fram till dess ligger de lite lågt. - Vi kommer att spela i några folkparker, men mest jobba med den nya skivan, säger trummisen Stipen.
(Sara Schånberg, Sydöstran 26 maj -95)
DIA PSALMA - Strängnäs, Visholmen 950609
(med Lollipop)
Dia Psalma gav allt
Fyra på den svenska singellistan med 100 kg kärlek, men i Strängnäs är de definitivt etta! Dia Psalma var det stora dragplåstret på årets Schools out och de 900 i publiken blev inte besvikna. Det var en "höjdarkonsert", som några av deras trogna fans uttryckte det. Prick 23.00 intog de scenen för ett av sina få framträdanden på hemmaplan.
Det var varmt och svettigt i konserttältet. Publiken, som blivit uppvärmda av disco och Strängnäsbandet Lollipop jublade högt när Dia Psalma intog scenen. Och inte blev det svalare av deras tempo.
Rock och punk
De bjöd på en konsert där det blandades nytt och gammalt, hårdrock och punk. Största jublet infann sig dock när publiken kunde skönja första ackorden i singelhiten 100 kg kärlek som i dagarna klättrat upp till fjärde platsen på svenska singellistan.
(Mats Johnsson, Strängnästidningen 12 juni -95)
DIA PSALMA - Köping, Rajmonds Revenge 951103
(med Charta 77, Doughnuts, Satanic Surfers, Fireside m.m.)
Avsluta hela spektaklet skulle så hårdrockarna Dia Psalma göra. Det var visst turnépremiär för nya plattan, och därför ganska intressant. Och visst, dom nya låtarna fungerade klart bra live. Det var faktiskt en klart cool spelning, men på grund av dom nya låtarnas struktur uteblir lite av punk-energin i spelningen. Lite synd, men kicken kom istället med dom gamla Strebers-kanonerna "Elsa", "Betongbarn" och "Ung och arg". Blaze Bailey & company gjorde en spelning klart värdig att avsluta en kanonrolig gala.
(Erik Niva, Benzine nr.3 -95)