Hårdiskar
Här kommer vi ge en beskrivning hur man får igång
datorn för första gången.
När man har en ny dator eller hårddisk så måste
man först partionera upp hårddisken och sen formatera
den så att man kan lagra data på den. Här är
en kort information om hur man gör vid en nyinstallation
och man har en partition.
Sätt i DOS-diskett nr 1 och starta datorn.
Om du inte skall partionera upp hårddisken så följer du DOS-installationsprogrammets anvisningar.
Om du skall partionera upp hårddisken i flera logiska
enheter, när du får upp den första texten på
skärmen.
Trycker du [ F3 ] och [ F3 ] (F3 två gånger).
Det skall nu stå a:\ på
skärmens övre del, nu skriver du FDISK och trycker på
enter.
( det är inte nödvändigt att skriva fdisk med stora
bokstäver).
|
Fönster nr.1
|
Det första man gör är att välja nummer 1 "skapa DOS-partition eller logisk enhet"
Nästa meny är uppdelad i tre delar.
Skapa DOS-partition eller logisk enhet
|
Fönster nr.2
|
Du får nu en fråga om du vill använda maximal tillgänglig storlek för primär dospartition och göra partitionen aktiv.
Vad som egentligen står där är om du vill använda
hela utrymmet på hårddisken till en stor enhet ( C:\
) och göra den aktiv.
Svara med ett [ N ] om du inte vill det annars svarar du [ J ]
så skapar den en partition och aktiverar den och du är
färdig med partioneringen, här går du då
vidare med att formatera
enheten.
Om du svarade med ett [ N] så fortsätter du här.
Nu får du information om hur stor din hårddisk
är och att du skall ange hur stor partitionen skall vara.
Du kan nu ange hur stor PROCENT av hårddiskutrymmet
du skall ha för en primär partition,
eller så kan du ange hur många MB ( megabyte
) utrymmet skall vara.
När du har gjort det så trycker du enter och så får du reda på hur storleken blev.
Tryck nu ESCape så kommer du till alternativfönster nr.1
Välj nu alternativ 1 igen så kommer du till fönster nr.2
Nu väljer du alternativ nummer 2, "skapa utökad dospartition"
Här kommer det information om hur stor hårddisk
du har och hur mycket tillgängligt utrymme du har kvar på
hårddisken,
nu anger du resterande utrymme som finns kvar (även om du
vill dela upp i flera enheter).
Tryck ESCape
Nu väljer du alternativ nummer 3, "Skapa logiska DOS-enheter i den utökade partitionen"
Här får du nu information om hur stor den utökade
partionen är och att du skall ange hur stor den logiska enheten
skall vara.
Den första logiska enheten blir D:\ och den andra enheten
blir E:\ o.s.v. Det är upp till dig själv att avgöra
hur många enheter du vill ha. Ange hur stor den logiska
enheten skall vara och tryck ENTER.
Den första logiska enheten är nu skapad, gå vidare
med att skapa flera logiska enheter om du skall ha flera eller
avsluta FDISK.
När du har partitionerat upp hårdisken som du vill ha den så måste de partitioner du vill använda formateras och den första enheten måste få dit systemfilerna så att den kan startas upp på.
Det finns flera sätt att göra detta på men om du vill installera dos så vill dos formatera alla partitioner som finns på hårddisken innan installationen kan fortsätta, men det går att komma runt det om man partitionerar den första partionen och låter det övriga utrymmet vara opartionerat, eller så kan man överföra systemet själv.
När du har partitionerat hårddisken så måste den formateras innan den går att använda och det gör man med DOS-kommandot FORMAT.
Det förutsätter då att du har en dosdiskett som är systemformaterad och att FORMAT finns med.
1. Sätt i disketten och starta datorn.
2. När dosprompten kommer upp ( a:\
) skriver du FORMAT c: och trycker ENTER.
Nu formateras enhet nummer c:\
Nedan står det vilka parametrar man kan använda till FORMAT och hur de skall skrivas.
FORMAT enhet: [/V[:etikett]] [/Q] [/F:storlek] [/B | /S] [/C]
FORMAT enhet: [/V[:etikett]] [/Q] [/T:spår /N:sektorer]
[/B | /S] [/C]
FORMAT enhet: [/V[:etikett]] [/Q] [/1] [/4] [/B | /S] [/C]
FORMAT enhet: [/Q] [/1] [/4] [/8] [/B | /S] [/C]
| /V[:etikett] | Anger volymetiketten. |
| /Q | Utför en snabbformatering. |
| /F:storlek | Formaterar disketter till angiven storlek (t ex 160, 180, 320, 360, 720, 1,2, 1,44, 2,88). |
| /B | Allokerar utrymme för operativsystemfiler på den formaterade disken. |
| /S | Kopierar systemfiler till den formaterade disken. |
| /T:spår | Anger antalet spår per disksida |
| /N:sektorer | Anger antalet sektorer per spår. |
| /1 | Formaterar endast en sida på disketten. |
| /4 | Formaterar en 5,25-tums 360 kB-diskett i en högkapacitetsenhet. |
| /8 | Formaterar åtta sektorer per spår. |
| /C | Testar kluster som är markerade "skadade." |
Om du vill överföra systemet till en partition så kan man använda sig av kommandot SYS.
Du måste ha en dosformaterad systemdiskett som du startar upp datorn med och så måste kommandot sys finnas med på den.
Starta upp datorn med disketten och när dosprompten ( a:\ ) kommer upp skriver du SYS C: och trycker ENTER.
Nu överförs alla systemfiler till C:\ och det går att starta upp på C:\.
Likadant så kan man överföra systemet till en diskett om man vill ha en startbar diskett.
SCSI
scsi är en förkortning av small computer system interface
och är en buss typ dvs en kedja av enheter som är parallell
kopplade med max 7st enheter + kontrollerkort, varje enhet har
ett enhets nummer i kedjan som måste vara unikt.
den största fördelen med scsi är att det har fullt stöd för multitaskande system ex. NetWare, NT
kabel typ:
A-kabel 50 pinnars vanlig scsi
P-kabel 68 pinnars wide scsi
den yttre kabel kedjan max längd 6m
den innre kabel kedjan max längd
nedan följer en tabell på dom olika scsi typerna. scsi språk är med vilket språk enheterna kommunicerar med om det finns olika språk på samma kabel se till att drivrutiner klarar av att översätta. Logical units är hur många enheter som kan samsas på samma id nummer ex. ett cd torn (id nr2) med 8st cd rom:er identifieras på följande vis id 2:6
| typ | scsi språk |
|
logical units |
|
transfer/sek |
|
scsi 1/2 scsi fast scsi wide scsi fast20 scsi fast40 scsi fast wide |
|
|
|
|
5 MB 10 MB 10 MB 20 MB 40 MB 80 MB |
kontenta RTFM.
Ide diskar är ofta fysiskt lika som scsi men med en annan elektronik. En ide disk kan bara gör en sak i taget och är dessutom långsam på att tala om att den är klar med sin uppgift samt att ide kontrollern tar upp processor kraft. Detta tillsammans gör att ide diskar räknas som långsamma. På nyare datorer så sitter det två IDE kontrollers som hand har två diskar vardera
IDE hårddisken behöver ställas in med att vara antingen master eller slav. Om hårddisken är ensam på kabeln så skall den vara Master, om det är 2 enheter på kabeln så skall den ena ställas om till slav.
Man kan ha 4 enheter när det är IDE, de andra 2 kopplar man till den andra kabeln som kommer från moderkortet. Oftast sitter det inte någon kabel där så då får man sätta dit den själv, följ bara den första kabeln till moderkortet så sitter den andra bredvid.
Den tredje och fjärde enheten skall kopplas som master
och slav de också, den ena blir nämligen
secondary master och den andra secondary slav.
IDE Standarden
|
|
Två benämningar för samma sak. En teknik där diskens styrkretsar integrerades på moderkortet för att dra ner kostnaderna. Anammades snabbt av PC-tillverkarna och blev standardgränssnittet för hårddiskar från och med slutet av 80-talet. |
|
|
Vidareutveckling av TA av SFR (Small Form Faktor Committee) för att kunna göra diskar med högre överföringshastigheter och bättre kommunikation med operativsystemet . |
|
|
Senaste revisionen av ATA som innebar en förbättring av stabiliteten, bättre strömsparfunktioner och SMART (Self Monitoring and ReportTechnology) som gör det möjligt för disken att rapportera vissa typer av fel redan 48 timmar innan de uppkommer. Särskilda drivrutiner krävs för funktionen |
|
|
Är egentligen inga standarder. Fast ATA är ett gränssnit
framtaget av Seagate och som även Quantum tillämpar.
Det bygger på ATA-2. EIDE är framtaget av Western Digital och bygger på ATA-2 och ATAPI |
|
|
(ATA Packet Interface). En separat vidareutveckling av ATA som initierades när det stod klart att cd rom och backupenheter också skulle behöva ett billigare anslutningssätt än SCSI. |
|
|
En intermediär standard som framförallt innebär en höjning av överföringshastigheten till 33 megabyte i sekunden. Standarden och protokollet kallas också för "Ultra DMA 33" |
|
|
Framtida standardspecifikationen där SFF försöker föra samman framförallt ATA-3 och ATAPI . |
Hur snabb är de olika teknikerna
|
|
Max öveförings-hastighet (MB/sek) |
| IDE, PlO-läge 0 | 3,3 |
| IDE, PlO-läge 1 | 5,2 |
| IDE, PlO-läge 2 | 8,3 |
| EIDE, PlO-läge 3 | 11,1 |
| EIDE, PlO-läge 4 | 16,6 |
NetWere kräver inget specielt grafik kort eftersom den inte har något direkt grafiskt gränssnitt.Dock skall grafik kortet klara vga läge samt 16 färger.
NetWare är ett minnes hungrigt program när det konfigueras till optimal prestanda och en enkel ekvation med minnes beräkning är att NetWere kräver 20 mb + 8 mb (för varje gigabyte hårdisk). samt att web servern tar 8 mb och ftp servern tar 12 mb
Det du bör tänka på är att i pentium datorerna måste 72 pinnars minnen monteras parvis ex. 16+16 mb =32 mb om det inte är 168 pinnars dimm minnen (det har att göra med att pentium datorerna behöver 64 bitar till minnes hanteringen).
Då det är billigt idag med minnen så finns det inte någon anledning att snåla med det. Dock ska man tänka på att om man stoppar i mer än 64 mb i en dator med endast isa bussar så måste det konfiguerars manuelt. Annars använder inte NetWare det.
UPS är en reserv ström källa som används på servrar så att inte data går förlorad p.g.a.. att strömmen försvinner till servern. UPS:en gör att servern går i några minuter efter att strömmen har avbrutits och kan tala om för användarna att strömmen har "gått" så att dom kan spara sina arbeten utan att förlora data. Det finns två typer av UPS:er och dom skiljs på hur dom arbetar när dom inte behövs. Den ena kallas för Online Ups och den andra logiskt nog för Offline Ups .
På ett nätverkskort finns det inställningar man kan gör men det är 2 viktiga inställningar man bör tänka på, Interupt (IRQ, INT) och Minnesadress ( I/O, port ).
Man bör har interupt 5 och minnnesaddress 300 men om man har ett ljudkort så brukar det ta IRQ5 så då får man prova nästa lediga nummer.
hur ställer man då in ett nätverkskort ?
På gamla kort så flyttar man på jummprar till olika positioner för attt få de olika inställningarna, men på nyare kort så är det mjukvarustyrt, man stoppar helt enkelt i en diskett och startar upp ett program som man kan ändra inställningarna med.
Det finns många olika typer av kablage och vilket man skall använda beror lite på kostnad och prestanda.
Först och främst brukar man tala om koaxial eller
tp ( twisted pair ). Om man skall använda koaxialkabeln så
måste man ha termineringar i båda ändorna på
segmentet (1 kabellängd) och T- kopplinng att koppla in noderna
på, använder man tp-kabel så måste man
ha en hub ( kopplingsdosa) att koppla in noderna på.
Det är även viktigt att kabeln har rätt längd,
om man skall kapa kabel så skall man kapa längder så
att den är tex. 1.5m, 2m, 2.5 m osv. Man skall inte kapa
ojämna längder som 2.37m.
Sedan finns det olika kvalité på kabeln som avgör hur snabb kabeln är.
Nedan har vi sammanställt en lista över vanligt förekommande
kabeltyper som används.
| 1BASE5 | Standard för Ehternet via partvinnad kabel med hastighet av 1 Mbit/s. |
| 10BASE2 |
Standard för Ehternet via tunn koaxialkabel(50 ohm) med
10 Mbit/s överföringshastighet. Kallas ibland thinwire. |
| 10BASE5 | Standard för Ethernet via tjock koaxialkabel(50ohm) med 10 Mbit/s överföringshastighet. |
| 10BASE-T | Standard för Ethernet via partvinnad kabel med 10 Mbit/s överföringshastighet. |
| 10BASEBROAD36 | Standard för Ethernet med bredband via 75 ohms koaxialkabel med överföringshastighet 10Mbit/s. |
| 10BASE-F | Standard för Ehternet via fiberoptisk kabel med 10 Mbit/s överföringshastighet. |
| Droppkabel | Anslutningskabel mellan dator och väggfast monterade Ethernet-uttag (tunn koaxialkabel). |
| Variant | 10BASE5 | 10BASE2 | 10BASET | 1BASE5 | 10BROAD36 | 10BASE FP | 10BASE FB, FL |
|
Överföringshastighet Mbit/s |
10 | 10 | 10 | 1 | 10 | 10 | 10 |
| Max segmentlängd(m) | 500 | 185 | ca 100 | 500 | 1800 | 500 | 2000 |
| Max antal segment | 5 | 5 | 2 | 1 | 2 | 2 | |
| Max antal stationer per segment | 100 | 30 | 33 | ||||
| Minsta avstånd mellan stationer (m) | 2,5 | 0,5 | |||||
| Överföringskabel | Koax 50ohm | Koax 50ohm | Partvinnad 100ohm | Partvinnad | Koax 75ohm | Optisk fiber | Optisk fiber |
| Maximal längd för stationens anslutningskabel(m) | 50 | 0,04 | ca 100 | 25 | 500 |
2000 (endast FL) |
Moderkort för servrar har en lite anorlunda layout än vanliga at (atx) kort. Dels är layouten utformad så att filöverföringen inom bussarna är snabbare och att dom ska passa i en lite anorlunda låda. Oftast brukar server moderkorten vara anpassade för flera procesorer och dessa är placerade så att bästa skylning sker.
Kabinetter eller datalåda för servrar är främst anpassade till att ge bästa skylning åt de olika komponenter som sitter i lådan. Ofta brukar hårdiskar sitta i ett utrymme för sig själva p.g.a. värmeutveklingen (en hårdisk avger mycket värme men tål inte det själv).Vid sk. hotswap diskar så är diskarna åtkomliga framifrån under en lucka så att det går fort och enkelt att byta en disk om den har pajat.
Skärmar är oftast den delen som man prioriterar minst när man köper en dator. Vilket kan tyckas underligt när du ängnar en tanke på att det är skärmen du tittar på när du använder datorn. Skärmens storlek mäts på diagonalen på bildröret och är inte den effektiva ytan som du ser. Nyare TFT skärmar anges oftast i effektiv yta.